Auktoritära svensklärare inget för en skrivarkurs
1. Skrivarkurserna blir bara fler, och alltfler högskolor och universitet kan erbjuda en kurs i kreativt skrivande. Varför?
2. Finns det dåliga skrivarkurser i Sverige? Hur känner man igen en sådan i så fall?
Staffan Söderblom undervisar i litterär gestaltning, Göteborgs universitet:
1. - Svårt att säga. Men en skrivarkurs är nog ingen dum sak att offra lite av sin tid på, och folk som har varit på skrivarkurs lägger kanske ett gott ord till sina vänner och bekanta, och så ökar antalet intresserade och därmed också antalet kurser.
2. - Ja, det gör det säkert. Liksom det finns dåliga författare och dåliga läsare.
Arne Sundelin, lärare på skrivarlinjen, Biskops-Arnös folkhögskola:
1. - Större intresse och ökat tryck. På 70-talet kunde man ju läsa skapande svenska på flera universitet.
Men det gick inte så bra, var för fyrkantigt, för akademiskt inriktat. Det har litterär gestaltning vid Göteborgs universitet löst genom att tillhöra en konstnärlig fakultet.
2. - Där läraren inte är konstnärligt inriktad, utan mer en auktoritär svensklärare. Generella regler lärs ut som är inriktade på hur man skriver, i stället för hur man läser texter. På Biskops-Arnö försöker vi beskriva texter i stället för att värdera dem.
Sigrid Combüchen, lärare på författarskolan, Lunds universitet:
1. - En viktig anledning är att formell utbildning är en generell tillväxtsektor. Utbildningar inom andra konstarter har också blivit allt fler, det uppfattas dock som mer motiverat när det gäller musik, dans, bildkonst, film. Att utbilda sig i att skriva har länge uppfattats som besynnerligt, eftersom i stort sett alla kan skriva.
2. - Det vet jag inte, men en dålig skrivarkurs måste vara en som manipulerar i stället för att lyssna och diskutera.
Tommy Olofosson lärare på författarskolan, Lunds universitet, och i kreativt skrivande, Växjö universitet:
1. - Det finns ett massivt söktryck, och sådana kurser kan bidra till att finansiera andra verksamheter vid en institution eller en fakultet. En rad humanistiska ämnen drar till sig allt färre studenter. För att kompensera detta bortfall kan man initiera kurser som är populära och som drar till sig studenter, därmed även anslag och pengar. En annan och ädlare aspekt är att svenska universitet och högskolor är så pass flexibla att de är beredda att anamma en internationell trend.
2. - Jag tror att det kan vara kurser där allting bejakas huller om buller och där ingen tillräcklig professionell vägledning finns. Skeptisk är jag också till de skrivarlinjer där eleverna måste gå till skolan varje dag, så som systemet är på en del folkhögskolor. Jag tror absolut på att de blivande författarna ska få mycket tid att sitta för sig själva och skriva.
