Annons

De blåser liv i historisk Ådalentrumpet

Tore Alespong blåste "eld upphör" i Ådalen varpå militären lade ner vapnen och slutade skjuta mot demonstranterna. Nu har Sundsvallsbandet Gibrish gjort en låt om den historiske trumpetaren – med hans eget instrument.
Musik • Publicerad 14 december 2020
Efter Tore Alespongs död har barnbarnen nu donerat hans trumpet till Arbetarrörelsens arkiv. I vår visas den på en utställning med strejkkonst på ABF i Stockholm.
Efter Tore Alespongs död har barnbarnen nu donerat hans trumpet till Arbetarrörelsens arkiv. I vår visas den på en utställning med strejkkonst på ABF i Stockholm.Foto: Anders Wiklund/TT
Klas Ullerstam, Erik Barthold, Olle Melkerhed (tidigare medlem) och Christer Suneson i Sundsvallsbandet Gibrish. Pressbild.
Klas Ullerstam, Erik Barthold, Olle Melkerhed (tidigare medlem) och Christer Suneson i Sundsvallsbandet Gibrish. Pressbild.Foto: Olle Melkerhed

I och med pandemin hade blues- och visbandet Gibrish inte längre några spelningar. I stället för att ha tråkigt bestämde man sig för att spela in sin femte skiva och när trummisen och saxofonisten Erik Barthold berättade att Tore Alespong var hans morbror föddes idén till låten "Trumpetaren".

– För vår del handlar det här om musikens kraft till förändring, det är det som är så häftigt. Med musikens hjälp och den här trumpeten förändrades Sverige, säger bandets sångare, Christer Suneson.

Annons

I maj nästa år är det 90 år sedan militären sköt skarpt mot demonstranter i Lunde i Ådalen. Fem människor dödades, däribland den 20-åriga Eira Söderberg som träffades av en rikoschett när hon stod och tittade på demonstrationen. Intill henne stod Tore Alespong, då Andersson, arbetare på sågen i Bollstabruk. Till skillnad från henne hade han gått med i tåget och spelat i den blåsorkester som gick först.

Skydda instrumenten

Men när trängseln tilltog bestämde sig musikerna för att gå åt sidan för att skydda sina nya instrument, berättar Christer Suneson som har lyssnat på intervjuer med Tore Alespong gjorda under 1960-talet.

Att det var en kula – och inte vinden – som slet hatten av Tores medmusiker Manne såg de först senare. När Eira Söderberg segnade ner till marken förstod de att militären sköt skarpt, berättar Christer Suneson.

– Tore går ner på vägen och blåser eldupphör-signalen och då blir det tyst.

Fanfaren hade Tore lärt sig under rekryten i flottans blåsorkester. I en intervju i SVT:s "Aktuellt" 1991 berättade han att han blåste den 21 gånger.

Tore Alespong handlade instinktivt, och trots att den militära signalen inte fick användas av civila, berättar hans systerson Erik Barthold. Trots att skjutandet upphörde sågs Alespong inte som någon självklar hjälte i samhällets ögon. I stället blev han gripen av polisen och ställd inför rätta, anklagad för egenmäktigt övertagande av militär trupp.

– Men han blev inte dömd, de förstod nog hur orimligt det var, säger Christer Suneson.

Svårt att få jobb

I hembygden var han nu känd som en av dem som hade protesterat mot att strejkbrytare kallats in för att göra jobbet under den pågående strejken mot lönesänkningar. En grupp demonstranter hade några dagar före skottlossningen brutit sig igenom polisspärren och misshandlat strejkbrytarna.

Även om han aldrig blev dömd för att ha blåst i sin trumpet hade Tore Andersson svårt att få jobb och bytte efternamn, berättar Erik Barthold som aldrig pratade med sin släkting om detta.

– För mig var han "morbror Tore" när jag var liten. Jag var i tioårsåldern och spelade saxofon, det tyckte han var jättekul.

Annons

Tore Alespongs barnbarn har nu donerat trumpeten till Arbetarrörelsens arkiv. I vår ska den ingå i en konstutställning med strejktema på ABF i Stockholm. Gibrishs singel "Trumpetaren" släpps eventuellt före årsdagen av skotten i Ådalen, enligt Christer Suneson. Bandet har ingen politisk agenda, framhåller han. Om deras singel sammanfaller med 90-årsdagen är det bara en slump.

För inspelningen engagerade man en professionell trumpetare, Tomas Gate, som spelade på det historiska instrumentet.

– Det var lite arbete att få liv i den, säger Christer Suneson.

Men det gick.

Fakta: Ådalshändelserna 1931

Efter en lång konflikt där Graningeverken ville sänka lönerna kallade Svenska Arbetsgivareföreningen, mot de lokala företagsledarnas vilja, in ett 60-tal strejkbrytare för att lassa pappersmassa i Lunde vid Ångermanälvens mynning. Efter det att demonstranter utsatt strejkbrytarna för "ringa misshandel" kallade länsstyrelsen på polisförstärkning och militär.

Ett protestmöte den 14 maj 1931 resulterade i ett spontant demonstrationståg mot vilket en militär ryttartrupp öppnade eld. Militärerna uppgav att de hade blivit beskjutna, något som aldrig gick att styrka.

Fem personer miste livet (däribland en icke demonstrerande 20-årig kvinna), och fem skadades genom direktskott, vådaskott och rikoschetter. Skotten följdes av stora demonstrationståg, däribland ett med 150 000 människor i Stockholm. I riksdagens andra kammare blev debatten så hetsig att talmannen stängde riksdagen för dagen.

Förbud infördes mot att sätta in militär vid sociala konflikter under fredstid. Tre personer dömdes för upplopp och misshandel ombord på lastningsfartyget. Befälhavarna för den militära truppen i Lunde frikändes från tjänstefel.

Händelserna har skildrats i Bo Widerbergs film "Ådalen 1931".

Källa: Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons