Marie Magnusson: Marie Magnusson: Om ett folkhem i förfall
Lena Andersson. Ett vanligt svensson-namn, det är knappast att man reagerar när man läser det. Ungefär som Marie Magnusson. Hur många heter Lena Andersson i Sverige? Flera tusen. Men det finns en Lena Andersson som utmärker sig, som skriver så himla bra, smart och begåvat. Tycker jag i alla fall.
Hon omnämns flera gånger av vännen Åsa Linderborg i ”Året med 13 månader”. Jag vet inte så mycket om Lena Andersson, men hon tog sig lätt och smidigt in i min läsvärld då jag fick ”Egenmäktigt förvarande: en roman om kärlek” i min hand 2013. Därefter kom uppföljaren ”Utan personligt ansvar” 2014. Debuterade gjorde hon redan 1999 med ”Var det bra så?”. Men den har jag inte läst.
Med ”Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek” fick Lena Andersson en rejäl läsekrets och stor uppmärksamhet. Dessutom belönades den med Augustpriset 2013 och blev en teaterpjäs. Ett gigantiskt genombrott.
Här möter vi förnuftiga poeten Ester Nilsson som möter konstnären Hugo Rask när hon håller ett föredrag om honom. En kärlekshistoria inleds. Rask och banal i sin enkla grymhet. För grym är den, från Esters sida. Hur mycket är vi beredda att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade? Förbaskat bra. Sedan kom uppföljaren då Ester Nilsson blir handlöst förälskad i en gift man, Olof Sten, som inte har några planer på att lämna sin fru för Ester. Stackars Ester Nilsson. Det är humor och det är allvar.
Nyligen kom ”Dottern- en berättelse om folkhemmets upplösning” ut. Det är en direkt uppföljning till ”Sveas son- en berättelse om folkhemmet” (2018). I ”Sveas son” möter vi möbelsnickaren och slöjdläraren Ragnar Johansson, född 1932, en av människorna som gjorde folkhemmet möjligt, som förkroppsligade det och trodde på det. För Ragnar vill lämna det gamla bondesamhället, som mamma Svea växte upp i, bakom sig. Han är en personifiering av det svenska folkhemmet. Något fyrkantig är det lätt att tycka.
I ”Dottern” står Ragnar Johanssons dotter Elsa i fokus. Folkhemmets barnbarn. Allt har blivit modernt. Hemlöshet och fattigdom är på väg att utrotas. Vi får följa Elsas väg ut i livet. Från barnets undran inför världen till den unga kvinnans konfrontation med tidens nya idéer och tankesätt. Detta medan folkhemmet sakta håller på att lösas upp och dess syn på människan, samhället och tillvaron utmanas.
Elsa är duktig i skolan, testar både olika sporter och musikinstrument. Hon blir, likt Lena Andersson själv som ung, en lovande längdskidåkare. Pappa Ragnar ligger på och skjutsar Elsa till varenda tävling i ur och skur. Tills hon slutligen hamnar i ätstörningar.
Längre fram åker Elsa till USA och jobbar som au pair. Senare pluggar hon lingvistik. Elsa påverkas av andra idéer. Hur ska detta gå? Läs och förundras, igenkänningen är stor. Njut av Anderssons fantastiska språk. Här är ett roligt exempel som jag fastnade i, i början av boken:
”Han ser bra ut på ett allmänt vis, mer som en avsaknad av något missprydande än som en närvaro av skönhet.”