Ny rapport: Risk att fler överger scenkonsten
Teatrar står stängda och konserthus ekar tysta. Coronapandemin har lett till att många anställda inom kulturbranschen har gått sysslolösa i månader. Svensk Scenkonst har frågat teatrar, operor, konserthus och danskompanier hur det påverkar deras framtid, resultatet sammanställs i en ny rapport.
– Samtliga svarade att det fanns en risk för en bestående kompetensbrist, säger Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall och lägger till:
– Jag är övertygad om att det här kommer vara ett problem så fort man ska börja engagera och anställa frilansare igen. Då kommer det att synas praktiskt, för både konstnärliga och tekniska yrken.
Yrkesväxling blir permanent
Många i kulturbranschen har bytt yrke temporärt på grund av pandemin, för försörjningens skull. Osäkerheten kring återstarten kan bidra till att det blir ett permanent byte, och att frilansare inte återvänder till scenkonsten, enligt Mikael Brännvall.
– Den största risken i den konstnärliga gruppen gäller de som har virtuosa yrken, som måste öva varje dag för att behålla sin kompetens, som dansare, sångare och musiker. Och alla tekniker med hög spetskompetens är attraktiva och efterfrågade inom andra yrken.
Även de unga som utbildar sig vid kultur- och musikskolor drabbas. Många upplever att kvaliteten på utbildningarna försämras till följd av distansundervisningen. Nu finns inte heller möjligheten att göra praktik.
– Vi är oroliga för att vissa kommer att yrkesväxla direkt efter utbildningen, eftersom de inte får något fotfäste på arbetsmarknaden.
Kompetensutveckla
Framför allt behöver branschen nu en plan för när återstarten kan ske, menar Mikael Brännvall. Många produktioner har planeringstider på mellan sex och arton månader. Krisstöd är fortsatt viktiga, men Svensk Scenkonst tror också på ett garantistöd. Hittills har regeringen främst gett stöd i efterhand för förlorade intäkter.
– Vi tror att om staten i stället skulle tänka framåt och ge stöd till dem som planerar verksamheter skulle det vara en signal till scenerna att börja förbereda för produktioner under hösten. Om restriktionerna finns kvar tar staten risken. Då skulle scenerna våga engagera frilansare, frilansarna skulle få jobb och då skulle allt komma i gång, säger han.
Svensk Scenkonst föreslår också tillfälliga statliga kompetenslyft för att behålla spetskompetensen i branschen. De skulle kunna vara riktade till sångare, musiker och dansare, eller till konstnärliga högskoleutbildningar med inriktning på scenkonst. Dessa skulle då kunna erbjuda fortbildningsinsatser.
– Det är en stor risk att det tar tid innan teatern kommer i gång på allvar. Då skulle man utnyttja den situationen och satsa på dem som inte har någon anställning, säger Mikael Brännvall.
Fakta: Svensk Scenkonsts rapport
Enkäten skickades ut till 90 vd:ar, eller motsvarande, för olika verksamheter inom scenkonsten i Sverige. De som har svarat representerar producenter och arrangörer inom teater, orkestermusik, opera, nycirkus och annan scenkonst.
Statistik från SCB visar att antalet sysselsatta inom kultur, nöje och fritid sjönk från 57 400 till 51 500 under 2020, vilket motsvarar en minskning på cirka tio procent. Siffror från Svensk Scenkonst bekräftar den situationen: antalet anställda bland deras medlemmar har minskat med 22 procent och medelantalet heltidsanställda med 8 procent.
Svensk Scenkonst efterlyser dessutom en långsiktig, nationell plan för kompetenshöjning och talangutveckling, eftersom det redan nu råder brist på vissa yrkeskompetenser, som till exempel blåssymfoniker.
När elever ska ta sig från den kommunala musikskolan till konstnärliga utbildningar uppstår ett glapp som man vill hjälpa till att överbrygga, för att också komma till rätta med den sociala snedrekryteringen.
Fakta: Svensk Scenkonsts rapport
29 mars 2020 blev en publikgräns på 50 personer huvudregeln för allmänna sammankomster.
22 oktober meddelade regeringen att sittande publik på högst 300 personer tillåts på kultur- och sportevenemang från den 1 november, med högst två personer i varje sällskap.
16 november 2020 sänktes taket från 300 till åtta personer för allmänna sammankomster. Restriktionerna trädde i kraft den 24 november.
26 februari 2021 definierade Folkhälsomyndigheten i sitt remissyttrande tre olika smittlägen och angav publiktak utifrån dessa. Vid det sämsta smittoläget är gränsen för sittande publik inomhus 50 personer, vid ett något bättre 300 personer. Först vid ett tredje scenario, då sjukvården har goda förutsättningar att klara vården av covidpatienter, tas begränsningen för inomhuspublik bort. Ett nytt publiktak föreslogs först kunna införas 11 april.
30 mars 2021 sköt regeringen, på Folkhälsomyndighetens begäran, fram det nya publiktaket till 3 maj.
Regeringen föreslår i en remiss lättnader vad gäller deltagarantalet på vissa arrangemang. Vid exempelvis stora kulturevenemang med anvisade platser utomhus ska publiken kunna uppgå till 500 personer från 17 maj – om smittoutvecklingen tillåter det.