Vad kan kallas konst?

Men nu syns en utveckling åt andra hållet. Konstbegreppet börjar bli åtråvärt. Människor som inte är konstnärer gör saker och sedan ”Tada, gotcha, det var ett konstprojekt minsann!”.

Men kan de inte bara få göra det då? Kan inte var och en få kalla sig för konstnärer om de vill? Jovisst. Eller nej, för ordet blir urvattnat och till slut betydelselöst om jag börjar kalla mina facebookuppdateringar för konst. Till exempel.

Minns ni myntet med präglingen ”Vår horkarl till kung”. Tidigare i år väckte myntet en himla massa ståhej. Den hemliga upphovsmannen uttalade sig anonymt om sitt, enligt honom, konstprojekt. När han sedan gick ut med sin identitet visade han sig arbeta med reklam. Därefter blev det ganska tyst. I veckan avslöjade Sveriges mest hatade bloggare att hon inte var på riktigt. Att bloggaren, Big Brother-deltagaren och människan ”Hanna Widerstedt” var ett konstprojekt.

Men är Hanna Widerstedt konst? Är kungamyntet konst? Jag är tveksam. Problemet med dessa självutnämnda konstprojekt är att avsändarna inte är konstnärer, hur välvilligt jag än tolkar begreppet. Eller är de det? Blir en konstnär om en själv bestämmer det? Nja, jag tycker nog inte det. Jag kan lika gärna kalla mig för läkare efter att ha satt plåster på ett skrubbsår. Jämförelsen haltar jag vet, det finns ingen konstnärslegi-

timation. Men du kan inte själv ge dig legitimitet som konstnär bara genom att säga det.

I Borås har en rondellutsmyckning vållat debatt. Borås är en skulpturstad, en med rätta stolt sådan. Att då låta en designer uppföra något och kalla det för konst, det holkar ur både skulpturstaden och konstbegreppet. I Borås tidning skev kulturchefen Lena Kvist: ”Jag menar inte att en designer aldrig kan skapa konst – eller att konstnärer måste ha gått på tjusiga konsthögskolor för att vara intressanta. Inte heller behöver man vara medlem i konstnärernas riksorganisation KRO. Men det behövs en konstnärlig plan, en tanke [...]”.

Ja, det behövs en konstnärlig process. Och den lär du dig på konstskolor. Eller genom lång erfarenhet. Du kan ändå skapa härliga, spännande, alldeles underbara projekt och grejer – men du kanske inte måste kalla det för just konst.

Jag tycker mig ana, kanske onödigt misstänksamt, att konstbegreppet används både för att skaffa sig status och som något att gömma sig bakom. Konsten ska stå fri och i konstens namn kan man göra det mesta. Då kan det ju vara behändigt att kalla något för “konst” och sedan slippa förklara sig mer.

(Nej, jag har inte glömt Lars Vilks. Jag har medvetet låtit bli att nämna honom.)

skriver krönikor i Smålandsposten var fjärde vecka.