Adelskap förpliktigar
Så avslutades Girjasmålet efter tio år i olika instanser. Högsta Domstolen beslöt att samebyn Girjas med hänvisning till urminnes hävd har rätt till småviltsjakten på statens mark i Norrbotten. Det innebär att länsstyrelsen i Norrbotten med omedelbar verkan slutar sälja jakt- och fiskekort till området, som är stort som Halland.
Totalt finns femtioen samebyar i landet. Det totala renskötselområdet utgör ungefär hälften av Sveriges yta. Det är nu troligt att de resterande byarna kommer att följa Girjas exempel, domen är prejudicerande, för att vinna rätten till fiske och småviltsjakten på sina året-runtmarker, som alltså är mindre än det totala renskötselområdet.
Det rör sig i så fall om hela det område i Lapplandsfjällen där jaktturism inneburit en viktig del i ekonomin. Samebyarna kommer att kunna välja om de låter jakten fortsätta men i deras regi eller om de stänger ute andra helt. Det innebär ett stort ansvar för en liten grupp människor. Ungefär tio procent av samerna i Sverige är medlemmar i en sameby, det handlar om ungefär åttahundra personer som nu kan få ensamrätt till stora ekonomiska värden. Det ställer helt nya krav på ansvarstagande.
I Kronoberg fanns 2017 tjugotre personer röstberättigade till Sametinget. I Norrbottens och Västerbottens län bor sextiosju procent av de röstberättigade. Det är helt enkelt mycket få som har en chans att få bli del av en sameby. Inval sker via stämmobeslut, en process som nu blir ännu mer laddad när ytterligare en unik ekonomisk rättighet kopplas till institutionerna. Man får hoppas att rättssäkerhet och transparens kommer att bli ledord för samebyarnas invalsprocesser.
Med förvaltarskap följer ansvar. Samernas särställning är grundlagsskyddad och motiverad, och man får ha förståelse för att en traditionell renskötsel kräver stora ytor utan att motsvaras av stora rekryteringsbehov. Ordförande för Girjas sameby Matti Berg har till Svenska Jägareförbundets tidning Svensk Jakt sagt att man kommer att värna de lokala jägarnas möjligheter till att fortsätta jaga på markerna. Det vittnar om ansvarstagande och man kan nog tänka sig att skötseln och administrationen av jakt- och fiskerätterna innebär ett tillfälle för samebyarna att växa.
Besöksnäringen i svenska Lappland varnade i ett remissvar 2015 för de ändringar som regeringen gjorde i reglerna för fjälljakten. Man hade då ett långsiktigt mål att nå en omsättning på drygt åtta miljarder kronor år 2020. Det nya regelverket som minskar utländska jägares tillgång till fjälljakten har ännu inte utvärderats, men utvecklingen för antalet gästnätter har inte påverkats märkbart av ändringen.
Fjälljakten är förvisso heller inte en stor del av den totala besöksnäringen och med Matti Bergs uttalanden får man tro att den kommer att finnas kvar i någon form. Nu påbörjas ett viktigt analysarbete för att se om domen kan användas mot andra markägare än staten eller gälla andra rättigheter än bara fiske och jakt i samband med renhållning. Skulle det visa sig att domen faktiskt går att vända mot andra lär den få politiska konsekvenser.
