AI och el i Sverige
När företagare i Kronoberg rangordnar sina utmaningar är energipriserna fortfarande en av de stora frågorna. Elområde fyra omfattar Skåne, Kronoberg, Blekinge och delar av Kalmar, Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län. Det är där priserna är som högst och det är där kopplingarna mot kontinenten finns.
Jättebolaget Microsoft meddelade i veckan att man satsar över trettio miljarder kronor på sina anläggningar i Sverige. Det handlar om tjugotusen processorer som skall uppdateras till senaste modellen, samt utbildningar i AI-teknik för tvåhundrafemtio tusen personer. Det är goda nyheter. Såpass att statsministern själv tog emot företagets representant för att presentera nyheten. Men datalagringscenter är ökända för att bidra med lite till den lokala ekonomin samtidigt som de kräver mycket.
Microsoft har sina svenska anläggningar i Staffanstorp, i elområde fyra samt i Sandviken och Gävle, i elområde tre. Det innebär att belastningen och konkurrensen om elen ökar.
Sverige är inte ett u-land när det kommer till utbildningar i AI-teknologi och utbildningar. Det finns kompetenser på de flesta av våra universitet och högskolor. Microsofts satsnings får ses i ett större sammanhang, bolaget söker dominans. För ett par veckor sedan fick Frankrike del av en liknande investering på fyra miljarder euro. Tyskland, Indonesien och Japan har också fått uppgraderade datahallar i år.
Komponenterna kommer huvudsakligen från börsmonstret Nvidia och tidigare i år läckte uppgifter om att det rör sig om investeringar på hundra miljarder dollar fram till 2028. Målet är att ansamla processorkraft för att kunna träna AI-moduler åt olika företag.
Svenska företag måste sannolikt vara en del av denna utveckling. Microsoft är också måna om att sätta bilden av att man är hopplöst på efterkälken om man inte investerar i att lära sig just deras AI-verktyg.
Men för staten Sverige finns anledning att förhålla sig kylig. Man skall så klart välkomna investeringar men det finns ingen anledning att bistå ett företag i jakten på global monopolställning. Det är viktigt att våra universitet utbildar i principerna bakom AI och inte gör sig beroende av en ensam aktör.
Det är också viktigt att datalagringscenter ses för vad de är: energiintensiva verksamheter som ger mycket få arbetstillfällen. År 2020 stod det klart att Facebooks satsning i datalagring utanför Luleå inte resulterade i trettiotusen nya arbetstillfällen som utlovats. Det blev istället femtiosex. Samtidigt som elförbrukningen ökade i ett elområde där olika gruvsatsningar redan flaggat för stora energibehov.
Microsoft har sedan 2020 ökat sina utsläpp med trettio procent. Det är gigantiska siffror som vittnar om hur mycket energi AI-satsningarna kräver. Sverige har redan visat sig ha en naiv inställning till datacenter i och med lagstiftningen som gav kryptovaluta-företag skattelättnader och som fortfarande inte reglerar den verksamheten tillräckligt.
Även om svensk energiproduktion tar fart, så som den gröna omställningen kräver, måste Sveriges regering ta fram en strategi som hanterar datajättarnas avtryck i det nationella näringslivet.
