Anonymitet som skydd och hot
Öppenheten i Sverige, där ett dokument som är en allmän handling i princip är offentligt, verkar under förutsättningen att undantag finns. Sekretesslagstiftningen som skyddar allmänna och enskilda intressen fyller en viktig funktion i rättssamhället. Säpo är beroende av att det finns personer som vågar berätta och kan anonymiteten inte skyddas är det allvarligt. Att myndigheten själv gått till åklagare visar ändå på att de fel som begås då känslig information lämnas ut, av troligen okunnig myndighetspersonal, sker inom ett system där gärningarna får konsekvenser och rutinerna kan skärpas. Mer problematiskt är det med de hackerattacker som riktats mot flera myndigheters hemsidor de senaste dagarna, där känsliga uppgifter riskerat att läcka ut.
Det finns en skörhet i systemen. Förmodligen är det också vad de som utfört attackerna vill visa, för ofta utförs de utan möjlighet till egen vinning. Behållningen består i att vinna status i de egna kretsarna. Främst har det rört sig om överbelastningsattacker som gjort att bland annat Domstolsverkets och Socialstyrelsens, Försvarsmaktens, Riksbankens, riksdagens och regeringens hemsidor legat nere. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar för att stoppa attackerna. Hackergruppen som går under namnet Anonymous, en aning ironiskt med tanke på att de attacker de genomför riskerar att utlämna anonymitetsskyddade uppgifter, har tagit på sig attackerna.
Man skulle kunna likna internet vid en urban storstadsmiljö. Möjligheterna är oändliga, men tillvaron stundtals grå och anonym. Liksom i storstäder där den informella sociala kontrollen inte fungerar som på mindre orter, finns sambandet mellan kriminalitet och anonymitet också på internet. Brottslighet sker i ökande grad och enligt Försvarets radioanstalts generaldirektör, Ingvar Åkesson, är IT-attacker ett större hot mot Sverige än militära angrepp. Hotet om informationskrig, som det började talas om redan under åttiotalet, har knappast minskat.
Det är angeläget att rättsstatens principer tillämpas även på internet, dels av försvarsmässiga skäl men framförallt för att näthaveriet är ett hot mot det öppna samhället. Vem vågar lämna anonyma uppgifter när anonyma personer kan komma åt dem konsekvenslöst?
