Arbetslinjen som gynnar kvinnor
I regeringens budgetproposition uttrycks ambitionen att ytterligare utöka omfattningen av jobbskatteavdraget, samtidigt som skatten för pensionärer sänks. Det finns inget egenvärde i att upprätthålla en skillnad i beskattning mellan löntagare och pensionärer, slås det fast.
Arbetslinjen tar sig istället andra uttryck. För äldre är jobbskatteavdraget högre. För personer över 65 år har den särskilda löneskatten på lön och inkomst av aktiv näringsverksamhet avskaffats. Personer mellan 55 och 64 år kan också dra nytta av anställningsformen nystartsjobb. Har man varit borta från arbetslivet i mer än sex månader halveras arbetsgivaravgiften. På det sättet blir det mer attraktivt att anställa äldre personer. I kombination med rotavdraget har en helt ny arbetsmarknad öppnats för äldre personer som vill arbeta extra, i mån av ork och lust.
Men så till myterna. Jobbskatteavdraget har inte minskat kommunernas skatteintäkter. Skattereduktioner påverkar nämligen inte den beskattningsbara inkomsten. Det är alltså statens, och inte kommunernas, inkomster som minskar på grund av jobbskatteavdraget. I själva verket har avdraget stärkt kommunerna, eftersom arbetskraftsutbudet ökar. Allra högst är avdraget i högskattekommuner, som också bäst behöver fler i arbete. Därför är avdraget högre i högskattekommunen Ragunda än i det mer genomsnittliga Växjö.
En oönskad bieffekt är dock att kommunala skattehöjningar inte blir lika kännbara för invånarna, vilket kan öka incitamenten att höja skatten. Kommunerna har i vart fall inget att klaga på i denna del av regeringens politik.
Inte heller ökar jobbskatteavdraget mer än till viss del i takt med lönen. Taket nås redan vid inkomster på knappt 28 000 kronor i månaden. I Växjö blir avdraget inte högre än 1 746 kronor i månaden, medan det i Ragunda handlar om 1 899 kronor. Skattebördan är ändå högre i Ragunda än i Växjö, vilket nettolönen avslöjar. Efter skatt får Ragundabon ut 20 531, medan Växjöbon med samma lön får ut 21 198 kronor. Det kan också jämföras med att en person med 20 000 kronor i månaden i snitt får 1 365 kronor mer i plånboken sedan Anders Borg (M) tillträdde som finansminister. Av det kan vi dra slutsatsen att jobbskatteavdraget kompenserar löneskillnader och främst gynnar låg- och medelinkomsttagare.
Vad har då avdraget haft för betydelse för män och kvinnor? Syftet med jobbskatteavdraget är att öka antalet arbetande timmar, vilket det också varit fallet. Ökningen är större bland kvinnor än bland män, 3,7 procent respektive 2,9 procent (Budgetpropositionen bilaga 3). En liten skillnad kan man tycka. Men det är ändå en åtgärd som stärkt kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.
När reformen nagelfars utifrån ett rättvise-, jämställdhets-, äldre-, och kommunperspektiv är fördelarna uppenbara. Det finns därför goda skäl att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget.
