Annons

Att välja sitt kött

Svensken äter allt mindre kött. Förra året konsumerades i snitt 85,5 kilo kött per person, en minskning mot föregående år med 2,2 kilo. Men av köttet som äts är allt mer av svenskt ursprung.
Publicerad 3 mars 2018
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

I Dagens Nyheter (2/3) förklarar en trendanalytiker att nedgången kan bero på att klimatfrågan har skapat en social laddning kring att äta kött. Och att fler väljer svenskt kött kan spåras till att förtroendet för det är högt, enligt Jordbruksverkets expert Åsa Lannhard Öberg.

Foto: Martina Holmberg / TT
Annons

Att välja köttslag utifrån andra kriterier än hur det ser ut och kan tänkas smaka är samtidigt inte så enkelt som det kan låta, särskilt inte om miljöpåverkan och politiska överväganden ska styra. Enligt en studie från Chalmers tekniska högskola behöver svensken minska sin köttkonsumtion om det ska gå att möta EU:s klimatmål om en maximal globala temperaturökningen på två grader. Samma studie säger dock att konsumtionen av fläsk och kyckling kan öka med 40 procent utan att klimatmålet hotas, förutsatt att produktionen av nötkött minskar. Detta då nötdjur producerar mycket växthusgaser. Men fullt så enkelt är det inte heller.

Om Sverige ska klara av att uppnå alla av miljömålen som riksdagen har beslutat om krävs fler betande nötboskap. De marker som har den rikaste floran och faunan i hela den svenska naturen – ängarna och hagarna – kräver betesdjur. Försvinner de betande djuren får det effekten att några få växter tar över i markerna. När blommorna trängs undan försvinner även livsmiljöerna för fjärilar och insikter, som behövs för ett rikt fågelliv. Och – som påpekats av forskaren Elin Röös vid Sveriges lantbruksuniversitet – många rödlistade arter finns bara i naturbetesmarkerna.

Att många fler konsumenter köper svenskt kött kan samtidigt vara ett uttryck för att det tas hänsyn till den här problematiken, såväl som att svenska lantbrukare använder mindre antibiotika, följer striktare djurskyddskrav och har friskare djur. Däremot behöver de offentliga köken bli mer medvetna i sina val. En studie från organisationen Svenskt kött (2017) visade att enbart hälften av köttet som upphandlas varje år kommer från Sverige.

Svårigheterna kring att välja kött pekar på den övergripande målkonflikten. Å ena sidan ska vi av miljöhänsyn minska eller sluta äta kött. Å andra sidan skulle färre betesdjur innebära ett dråpslag mot miljömålen kring biologisk mångfald.

Edvard Hollertz
Annons
Annons
Annons
Annons