De statliga utredarna landade på ungefär samma slutsats som en rad andra experter. Nyckeln till tillväxt i området från Torsby i söder till Kiruna i norr heter små- och medelstora företag. Utredarna bakom "Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet" valde därför att avslå förslaget om en särskild skattesänkning för dem som bor i inlandet. Finns det behov av lägre skatter i detta stora område? På frågan är svaret ja. Det höga skattetrycket får särskilda konsekvenser i glesbygden. När marginalerna redan är små blir skattebördan extra tung. Ty om lågskattekommunerna finns i söder finns högskattekommunerna i norr. Dels beror detta på att skattekraften urholkats genom minskande invånarantal och en allt äldre befolkning, dels på att de företrädesvis röda kommunerna i området knappast gjort sig kända som de stora förnyarna av offentlig verksamhet.
Behovet av lägre inkomstskatter är emellertid inte specifikt knutet till inlandet utan gäller framför allt världens hårdast beskattade låg- och medelinkomsttagare. Nu är emellertid inte tanken alls att kompensera just låginkomsttagare eller högskattebetalare. Det är platsen - inte individen, människan eller skattebetalaren - som är i centrum när skattesystemet förses med ännu en undantagsregel.
Trots att experterna sågade förslaget verkar regeringen backa för miljöpartiets krav på att införa ett glesbygdsavdrag redan i år. Under ett valår är allt möjligt. Bara den som blundar kan undgå att se röstmaximeringsmotivet i beskedet. Inlandets invånare hör ju knappast till vinnare på exempelvis den gröna skatteväxlingen som för många är lika med den röd gröna skattehöjningen. Vad kan i detta läge vara mer lämpligt än att erbjuda en riktad skattesänkning till en utvald grupp? Men priset är ökad regional splittring. Är detta början på något nytt får vi ett skattesystem som utgår från regioner och inte från människor. Det är upplagt för strider om skatteutjämningpengar och glesbygdsavdrag. Att expertutredningar sågas och att ett litet parti kan driva igenom utgiftsökningar som inga andra vill ha är också det ett underbetyg på det politiska ledarskapet av idag.
