Budget till återremiss

BORDLÄGGNING och återremiss. Det är två möjligheter för en politisk styrelse att skjuta besvärliga beslut på framtiden. Båda valdes när regeringen på fredagen kom överens om huvuddragen i vårbudgeten tillsammans med vänstern och miljöpartiet.

Skatterna - där blev det återremiss till förhandlingsdelegationerna. Av de senaste veckornas utspel om i varje fall en halvering av förmögenhetsskatten syntes inte ett avtryck i det kommande förslaget. Hela frågan skjuts upp till hösten. Det var också ett sätt att lösa problematiken. Snart sagt varje dag under de senaste veckorna har olika lösningar presenterats för att finansiera en sänkning av förmögenhetskatten. Men istället för att genomföra något av förslagen eller att finna en annan lösning går frågan helt enkelt på tillbaka till de kommande förhandlingarna.

SOM OM INTE remissbehandlingen varit tillräckligt lång nog under våren då den ena ministern efter den andra haft synpunkter på den numera kallade egendomlighetsskattekommitténs utredning.

Besparingarna - där blev det bordläggning till senare förhandlingar. Detta trots att statsfinansernas läge är allvarligt. Ekonomistyrningsverket meddelade på fredagen att utgiftstaket väntas överskridas med elva miljarder kronor i år. Finansminister Bosse Ringholm meddelade förvisso att myndighetens rapport var överspelad. Det var nog ett uttalande som var mer taktiskt betingat. Ty viljan och modet att fatta impopulära besparingsbeslut fanns uppenbarligen inte, varken hos regeringen eller stödpartierna.

UTGIFTERNA - där fanns dock både kraften och viljan. Medan ett parti av de tre tycks ha vetorätt när det gäller varje förslag till besparing verkar det som om järntriangeln skapar utgifter. Miljöpartiet fick igenom sitt förslag om miljöanpassade Rot-avdrag på ungefär två miljarder kronor. Vänsterpartiet fick å sin sida igenom sitt krav på extra miljarder till kommunerna. Därutöver rymmer budgeten ett antal miljarder som skall användas till traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder utöver de miljarder som presenterades i stödpartierna "julklapp" i december. Det är betecknande för uppgörelsen att vänsterledaren Lars Ohly var påtagligt nöjd på fredagseftermiddagen.

MEN DET ÄR också betecknande för den socialdemokratiska politiken just nu att skatterna på företagande och arbete som varit vårens stora politiska diskussionsämne i Sverige så lätt offras i det parlamentariska maktspelet. Till mindre skattesänkningar sades det inte finnas några medel. Till stora arbetsmarknadspolitiska åtgärder finns det dock uppenbarligen budgetutrymme. Det är prioriteringar som talar.

Martin Tunström