Dags att pröva Valprövningsnämnden
Valmyndighetens bedömning är att 16 röster felaktigt underkändes, andra talar om felaktigt hantering av ett 50-tal. Med hänsyn till att folkpartiet bara var sju röster från ett extra mandat i Värmland gäller det att ta ställning till om det kan antas att detta "med fog" påverkat valresultatet. Konsekvenserna av ett omval skulle kunna bli stora. Nu fick de gröna röda sju av de värmländska mandaten medan alliansen fick fem i valet. Men det är inte säkert hur värmlänningarna skulle rösta vid ett omval: valdeltagandet kan påverkas, likaväl som det är rimligt att anta att alliansen skulle få taktikröster i syfte att ge regeringen egen majoritet i riksdagen, utan stöd från Sverigedemokraterna. Ett ändrat valresultat i Värmland skulle också kunna ändra fördelningen av utjämningsmandaten.
Allvarliga fel har begåtts. Valsystemet visade sig gynna socialdemokraterna och det blev också uppenbart att räkningen på sina håll höll en standard som förknippas med färska demokratier i utvecklingsländer. Lägg därtill en debatt om påverkan i och utanför vallokaler i form av politiska röstskolor inte minst i miljonprogramområden så solkas bilden av folkstyret något.
Arvika har varit en kommun med ett relativt starkt folkparti. Nyligen avled förre vice talmannen, den frisinnade Högvaltaauktionisten Karl-Erik Eriksson, som under många år gav Värmlandsfolkpartiet ett ansikte. I väckelsekretsar och i stadens bildade medelklass var folkpartiet ofta det givna valet. 2010 fick fp bara 5,4 procent i riksdagsvalet i den västvärmländska kommunen. En sannolikhetsbedömning ger att det inte skulle ha varit särskilt troligt att folkpartiet skulle erhållit en stor del av de förstörda rösterna. Paralleller till tidigare omval i till exempel Orsa 2002 är därför svåra att dra där det föreföll mer sannolikt att de fem röster som kom för sent till räkningen hade kunnat påverkat utgången.
Oavsett beslut i Valprövningsnämnden behövs dock en diskussion om dess framtid. Grundlagsutredningen valde att inte diskutera frågan. I andra stater är det ofta domstolar som fattar beslut om eventuella omval. I Sverige är det däremot politiker: ordföranden är visserligen enligt lag en hög jurist som det blir svårt för ledamöterna att köra över. Bland dem finns tre nuvarande riksdagsledamöter, två tidigare och en politisk organisationschef. Hur besluten än fattas lär det väckas anklagelser om partipolitisk hänsyn. De folkvalda fattar beslut i ett ärende som berör dem själva. Intressant nog finns i nämnden tre borgerliga ledamöter och tre socialdemokratiska för att avspegla majoritetsförhållandena i riksdagen. En av suppleanterna, riksdagsledamoten (fp) och advokaten Jan Ertsborn, konstaterar för övrigt i DN att alla papper måste läggas på bordet. Korrekt. Problemet är att Ertsborn själv kommer från Halland där det också begicks misstag.
Många andra nämnder har försvunnit och ersatts med mer rättssäkra och trovärdiga domstolar. Separationen mellan politik och juridisk blir tydligare. Senaste exemplet var införandet av migrationsdomstolarna. Efter den 17 november borde också Valprövningsnämndens framtid prövas.