De bortglömda miljarderna

I tisdags klubbade Riksdagen igenom den största utgiftshöjningen i budgeten. Utgiftsområdet kommer under denna mandatperiod sannolikt att bli större än försvaret i kronor räknat. Summan i år uppgick till 35 miljarder kronor. Räknar man det per arbetande svensk utgör det enligt regeringskansliets egna beräkningar 24 minuters arbete per person och vecka.

Ledare • Publicerad 16 december 2010

Vilket är nu området som så sällan uppmärksammas, debatteras eller för den delen granskas? Svaret är biståndet. Tisdagens beslut var historiskt med hänsyn till att biståndsvolymen aldrig tidigare varit större. När ekonomin växer, växer ju också biståndet eftersom det utgör en procent av bruttonationalinkomsten. Gunilla Carlsson kan därför peka på att det inte råder någon motsättning mellan utveckling i den "rika världen" och utvecklingsländer. När BNP i Sverige föll sjönk ju också biståndet. Ekonomisk tillväxt i Sverige är alltså en förutsättning för ett större bistånd.

Om det nu alltid är eftersträvansvärt. Bistånd i Sverige brukar ju diskutera i termer av miljarder och procent av bruttonationalprodukten, men mer sällan i ord av kvalitet och konsekvenser. Vad ger miljarderna för nytta? Under Gunilla Carlssons tid som biståndsminister har ju faktiskt riksdagen för första gången fått en redovisning på biståndets effekter. På inga andra områden skulle anslag i denna storleksordning accepteras utan noggranna utvärderingar. Men den som stirrar sig blind på volym missar att det egentliga biståndet är mycket mindre om en del försvinner i korruption. Bekämpas korruptionen blir det mer bistånd för pengarna.

Annons

Under mandatperioden som kommer väntar nya utmaningar för biståndsministern. Hur kan biståndet ytterligare knytas samman i länder där Sverige med militär trupp arbetar för samma mål; trygghet och utveckling? Afghanistan är ett exempel. Länder i Afrika där den svenskledda stridsgruppen Nordic Battle Group kan komma att sättas in- läs Sudan, Elfenbenskusten, Guinea med flera - är andra. Det leder å andra sidan till att antalet länder återigen kan komma att expandera. Dessutom är arbetet svårt och dyrbart i länder med konflikter.

Att center-höger regeringar låter biståndet växa kommer möjligen som en överraskning. Men intressant nog tycks Storbritannien konservativt ledda regering haka på, precis som torypartiet inspirerats av svenska friskolor och högre klimatambitioner. Medan bankruttekonomierna i södra Europa skär ner på biståndet är det oförändrade -liksom sjukvården- i ett Storbritannien där neddragningarna är i övrigt är omfattande. Våra neddragningar ska inte påverka fattigdomsbekämpningen, resoneras det i London. Systerpartiet i Sverige har också gjort en välkommen resa; från biståndskritiker till biståndsreformatorer.

Martin Tunström

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons