GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Den kontanta krisen

De fysiska riksdalerna är hotade.
Publicerad 11 augusti 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Användningen sjunker för varje år som går och Riksbanken räknar med att till 2025 kommer hälften av landets butiker vägra kontanter som betalsätt. Utvecklingen går i spiral mot ett kontantlöst samhälle.

Foto: Martina Holmberg / TT

Må vara att ett kontantlöst samhälle är smidigt, men det är också sårbart. Något som har tydliggjorts under den kris vi nu går igenom. Trots alla fördelar med ett mer digitalt samhälle, så är nästa katastrof blott ett strömavbrott bort.

Råkar du ut för något så vardagligt som att en betaltjänst upphör att fungera eller att wifi eller täckning försvinner, kommer du stå strandad utan möjlighet till transaktioner. Alla som har läst Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” borde veta att det är en god idé att alltid ha kontanter hemma.

Samtidigt har pandemin belyst det faktum att vi har runt en miljon svenskar som lever i digitalt utanförskap, människor som inte har tillgång till eller av olika skäl inte vill använda de digitala betalningstjänster som erbjuds. Många av dessa är äldre som under krisen tvingats leva isolerade. För de isolerade som varken har Swish eller mobilt BankID blir deras situation snabbt mer svårhanterad. Som grädde på moset har flertalet butiker vägrat kontanter som betalsätt med argumentet att det skulle innebära en ökad smittorisk.

Så det svenska samhällets sårbarhet blottades för allmän beskådan.

Detta är en viktig nackdel med ett kontantlöst samhälle, men ytterligare en aspekt som ofta hamnar i skymundan är den personliga integriteten. Att handla med kontanter är nämligen det enda betalsättet i dag som inte blandar in en tredje part.

I betalningarna blir ännu en dimension av våra liv föremål för långtgående transparens. Här handlar det inte enbart om kriminella som har goda skäl att gömma sina affärer undan lagen utan om högst personliga preferenser. Dina transaktioner blottlägger inte bara var du shoppar - även politiska åsikter, eventuella alkoholproblem, sjukdomar, sexuell läggning eller kanske en hemlig älskare förs upp till ljuset. Ditt digitala liv kan avslöja mycket för den som lägger händerna på den informationen.

Därför bör valet att faktiskt kunna handla med kontanter kvarstå.

Men vem bär då det yttersta ansvaret för kontanternas fortlevnad? Många människor har trots allt gjort ett medvetet val om att sluta använda dessa. Ett val som allt fler gör när åren går, samtidigt som allt fler bävar för ett samhälle utan dem. Det är på något vis den omöjliga ekvationen om det kontantlösa samhället.

Det enkla svaret är att det är en uppgift som åligger staten, för det handlar inte om var människas rätt att kunna handla i butiker närhelst de vill utan i grunden om att samhället skall ha en god krisberedskap och kunna fungera lika bra idag som igår, oavsett kris.

Det om något borde vara en läxa vi tar med oss från denna pandemi.

Beatrice BackmanSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.