"Dolda faktorer" i skoldebatten
Rapporten slår fast att spridningen i resultat mellan skolor har ökat och likvärdigheten alltså minskat. Den talar om bostadssegration och om friskolor, men inte om att eleverna måste anstränga sig för att skaffa sig kunskaper.
I Sverige har sedan lång tid det allt flitigast använda begreppet i utbildningsdebatten varit elevens ”socioekonomiska” nivå. Om eleven kommer från hem där föräldrarna har utbildning och har skaffat sig ett bra arbete, anses eleven få goda skolresultat nästan automatiskt. Begreppet ”socioekonomisk” kommer från marxismen som menar att ekonomin styr allt i samhället. Att användningen av begreppet bygger på ett felaktigt antagande kan man konstatera hos de svenska 40-talisterna. Den generationen innehåller speciellt många personer som har lyckats skaffa sig akademiska yrken trots att föräldrarna bara hade folkskola. I samhällen där utbildningen är utbyggd, beror studieframgång på elevens ansträngning och inte på föräldrarnas studienivå.
Det mest märkvärdiga i den omnämnda rapporten är uttrycket ”dold faktor”. Kan läsaren gissa vilken ”dold faktor” som ställer till det för utredare och statistiker i Sverige 2012? Jo, det är att det finns elever som är motiverade för att studera! Det finns (fortfarande) studiemotiverade elever och de tenderar att utnyttja möjligheten att välja en skola där det finns andra elever som också är skolmotiverade. ”På så sätt blir eleverna mer sorterade efter resultat och dolda egenskaper än efter konventionella mått på socioekonomisk bakgrund” (s. 7). Att vilja lära sig och vara beredd på att arbeta för att få resultat har alltså i Sverige 2012 blivit en ”dold faktor” för våra myndigheter.
Vi har i Sverige bestämt att elever ska lära sig lika mycket oavsett om de anstränger sig eller inte. Hör här: ”Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitetet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande” (s. 11). Inte ett ord sägs i rapporten om krav på eleverna. Att ”kompensera” måste därför anses innefatta att kompensera för utebliven arbetsinsats.
Det finns i Sverige ett tabu mot att nämna ansträngning och gott uppförande. Björklunds reformer går i rätt riktning, men på Skolverket har Sverige fortfarande personer som lever i en värld där studiemotivation är en ”dold faktor”.
Inger Enkvist
