Elbilarna klarar sig
Här saknas innehåll
Det var en minst sagt stram budget som presenterades av den nya högerregeringen. En av de snabbaste förändringarna var att bonus-delen i bonus-malussystemet tas bort. Det får konsekvenser direkt. Priserna på nya bilar och särskilt elbilar är inte låga. Komponentbristen från pandemin är inte över, delvis på grund av Kinas fortsatta nollvision för Covid-19 och delvis på grund av störda handelskedjor för råvaror. Bättre begagnade bilar har blivit eftertraktade för bilhandlare som vill komma runt osäkra leveranstider.
Men, nya köpmönster har etablerats. Elbilarna står för en stor andel av nybilsföräljningen. Under förra året fördubblades andelen elbilar i trafik. Det är en köptrend som är större än effekten från bonus-malussystemet.
De bistra ekonomiska utsikterna ökar också värdet av subventionen som nu tas bort. Inför och under 2022 avsatte den förra regeringen närmare sju och en halv miljard kronor till personer som köper ny elbil. Bonusen kunde som mest, för de största och dyraste bilarna, bli sjuttiotusen kronor. I början var systemet så generöst och oreglerat att exklusiva elbilar köptes i Sverige och sedan exporterades till Norge med vinst för privatpersonen som agerade mellanhand. Och norrmännen är de sista som behöver hjälp med att köpa ny bil.
Det var hög tid att avskaffa bonusen. Pengarna man sparar kommer det finnas många hål att stoppa i. Regeringen vill bland annat bygga ut infrastrukturen för laddstolpar, något som förlänger räckvidden och förbättrar användningen för de som valt att köpa elbil. Många incitament, delvis från EU, finns kvar för att fortsätta omställningen till eldrift. Men detta var en dyr åtgärd som hade inslag av lyxkonsumtion.
Hushållens köpmönster är en känslig sak som går att påverka, både från företag och politiken. Riksbankens räntehöjningar syftar också till att få människor att ta färre, mindre och mer träffsäkra lån. Samtidigt oroar sig nationalekonomer och politiker för att hushållen skall handla för lite.
Men det är viktigt att Sveriges radhusområden inte blir ekonomiska fuskbyggen. Lån och subventioner skall inte gå till att upprätthålla fasader och statusjakt. Sådant brukar tyvärr uppstå ändå när människor är inblandade. Bonussystemet har delvis spätt på en sådan kultur.
När den rödgröna regeringen subventionerade köp av elcyklar var det uppenbart att marknaden påverkades: priserna sjönk inte som de borde. Men elcyklarna har för ett visst segment hushåll kunnat ersätta en andra bil. Det är en stor vinst även om så nog hade skett även utan bidraget. Tekniken och marknaden låg hela tiden steget före politiken.
Både priset på bilkomponenter och el är högt just nu. Men vägen framåt är tydligt utstakad. Bonus-malussystemet var till för att få ut så många elbilar som möjligt i trafik, inte för att vara en rättvis åtgärd. Den infördes av en regering som knappast brukar vilja förknippas med ”trickle down-economics” (att reformer för rika även leder till positiva effekter för bredare grupper) och tas nu bort av en regering som kavlat upp ärmarna för att göra upp med onödigheter.
