Annons

En borgerlig idé om kulturen?

Det finns väl inget om skrämmer slag på vänstern och kittlar dess mörka fantasi så som kombinationen av Sverigedemokrater och kulturpolitik. Det är så övertydligt att det blir lite genant. Efter Expressens reportage i ämnet lär upphetsningens kinder lysa lika röda som någonsin.
Ledare • Publicerad 29 december 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Expressen belyser Tidöpartiernas förhållande till avtalets skrivning att politiken skall hålla en armslängds avstånd till kulturen. Partierna är av allt att döma överens om att tolka det på allvar och därmed se över de fall där offentlig kultur har blivit politiserad. I realiteten innebär det att sådant som normkritik, intersektionalitet och genusdoktriner hos kulturinstitutioner sätts under lupp.

Det kan tyckas vara självklart eftersom det rör sig om ett vänsterparadigm. Men inte för vänstern själv. Där ses de här perspektiven gärna antingen som överpolitiska värderingar, ungefär som demokrati, eller så accepterar man inte att de kritiseras helt enkelt för att man vant sig vid att få ha dem i fred så länge de frodas inom kultursfären. Man tar det privilegiet för givet.

Annons

Vi kan således räkna med att ”Ungern!” kommer att eka fram och tillbaka lika friskt som någonsin.

Såvitt förstås av Expressens återgivande ändras nu i flera institutioners regleringsbrev. Sverigedemokraterna skall ha haft en del synpunkter. Men det är värt att fästa sig vid uppgiften att det inte har förekommit några större friktioner mellan partierna under processen.

Foto: Lars Schröder/TT

Det är i så fall goda nyheter. Även en ”normal” moderatledd regering skulle rimligtvis vilja komma till rätta med den ideologiska styrning av kulturlivet som den rödgröna regeringen etablerat. Vad som sker är inte resultatet av en Sverigedemokratisk påverkansoperation utan iscensättandet av en borgerlig kulturpolitik.

”Vad som sker är inte resultatet av en Sverigedemokratisk påverkansoperation utan iscensättandet av en borgerlig kulturpolitik.”

Eller så kan man åtminstone formulera det så som att den borgerliga regeringen förhoppningsvis velat iscensätta en borgerlig kulturpolitik även Sverigedemokraterna förutan.

Expressen beskriver det hela nästan som att ett nytt – och då förstås hemligt – avtal skulle ha fattats efter regeringsbildningen. Man skriver: ”För Tidöavtalet har kommit att tillämpas så – att allt som står där blir en del av samarbetet.” Så är det inte. Det var klart uttalat från början att allt det som nedpräntades var föremål för samarbete.

Men det blir förmodligen – ”Ungern!”

Så febrig som debatten är och förmodligen kommer att bli, är det viktigt att påminna om att en borgerlig idé om kulturpolitiken inte gärna kan vara att kulturens institutioner skall lämnas åt vänstern att kunna styra och påverka efter behag. Det är rimligtvis inte innebörden av principen om armslängds avstånd. Politiska föreskrifter och anslagsvillkor som innefattar uttryckliga eller underförstådda påbud om att kulturen skall ”främja” det ena eller det andra som ligger i tidsandan, bör skrotas.

Regeringen bör nu vara tydlig med att det är fråga om reformer som är både nödvändiga och legitima. Darrar man i stället på manschetten och påskiner att man här är nödd och tvungen härtill, har man lämnat en värdefull ideologisk present till Sverigedemokraterna.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons