En fälla för invandrarkvinnor

Idag är ledigheten uppbyggd så att föräldrar kan ta ut 480 dagars ledighet fram till att barnet är åtta år. Och det gäller alla.

Att det kan vara integrationshämmande för kvinnor, som det oftast gäller, har ministern en poäng i. Och det kan vara en förklaring till kvinnors dåliga integration. Enligt tidningen Riksdag & Departement tar 40 procent av nyanlända kvinnor ut så mycket föräldraledighet under det första året i Sverige att de inte kan ta del av språkundervisning eller arbetsmarknadsinsatser. Det är heller inte ett krav för att få del av föräldrapenningen, till skillnad från andra typer av bidrag.

Till skillnad från vårdnadsbidraget, som ofta brukar kallas en fälla för invandrarkvinnor, är föräldrapenningen långt mer omfattande. Vårdnadsbidraget gäller för barn upp till tre år. Det är en stor skillnad från att kunna ta ut föräldrapenning fram till ett barn är åtta. Att använda ett integrationsargument mot vårdnadsbidraget är ologiskt, eftersom att det rör många fler än nyanlända. Dessutom finns det inget principiellt fel med vårdnadsbidraget, även om det kunde ha utformats bättre. Tvärtom känns det värdefullt att alternativet finns, om så bara som ett statement när vi har en jämställdhetsminister som på allvar oroar sig för att barn under tre år är hemma med outbildade föräldrar. En förälder kan aldrig jämställas med en utbildad förskolepedagog, skrev Nyamko Sabuni i Svenska Dagbladet i februari.

Om det är rimligt eller inte att föräldrar som kommer till Sverige med en sexåring har rätt till 480 dagars föräldraledighet är inte den stora frågan. Det handlar istället framförallt om att det kan vara ett integrationshinder för många.

Det finns mycket att göra för att främja integrationen för nyanlända i Sverige, inte minst kvinnor. Undersökningar visar att det ofta handlar om problem med etablering på arbetsmarknaden. Att då ändra möjligheten till uttag av föräldraledighet är kanske inte en så dålig idé.