Annons

En rättvisare jobbpolitik

Den historiska förklaringen till varför svensk tjänstesektor hållits i strypsnara under framväxten av det moderna samhället är inte särskilt smickrande för en socialdemokrati som så ofta talar om jämställdhet.
Ledare • Publicerad 20 december 2010

Skatterna på arbete, inkomst och mervärdesskatt höjdes inte bara för att monopolisera vården, skolan och omsorgen utan också med syftet att föra över arbetskraft från arbetsintensiva verksamheter till kapitalintensiv och högproduktiv industriproduktion. Mannen skulle vara familjeförsörjare, och kvinnan hemma. Något sambeskattningen mellan makar som blev kvar in på 1970-talet vittnar om. I botten fanns en ideologiskt betingad oro över att familjer med två inkomster skulle bilda en ny överklass. Så blev den tjänstesektor där kvinnors företagande oftast var representerat starkt begränsad.

Det har förstås flutit mycket vatten under broarna sedan dess, även om motståndet mot avdrag för hushållsnära tjänster bygger på en liknande argumentation. Det handlar om en klassisk konflikt inom arbetarrörelsen. Mona Sahlin beskrev den i sitt sista linjetal beskrev som ett val mellan jämlikhet och utveckling. Hon var själv som egenföretagare på 1990-talet för lättnader inom tjänstesektorn, men fick som partiledare för Socialdemokraterna driva en annan linje.

Annons

Alliansen gick till val på att ytterligare förbättra villkoren inom just tjänstesektorn. En utredning har nu tillsatts för att sänka momsen på vissa tjänster, inom exempelvis restaurang- och catering, till 12 procent. Men även andra verksamheter kan bli aktuella.

Om motivet till en begränsning av tjänstesektorn bottnade i ett klassperspektiv i början och delar av 1900-talet kan man på motsvarande sätt använda klassargumentet för lättnader i dagens Sverige. Då växte industrisamhället fram, nu är det på tillbakagång. Ett par hundratusen jobb inom industrin har försvunnit de senaste decennierna. I den allt mer globaliserade ekonomin är klassklyftan som allra störst mellan de som har ett jobb och de som saknar ett. Att satsa på en arbetsintensiv tjänstesektor ter sig därför rätt. Med jobbskatteavdrag och lägre tjänstemoms minskar trösklarna mellan arbetslöshet och förvärvsarbete. På längre sikt visar finansdepartementets egna beräkningar att en momssänkning kan ge 8 000 fler helårsarbeten. Det kan tyckas vara en liten förstärkning av utbudet på arbetsmarknaden. Men det handlar om att tusentals människor får en egen försörjning istället för att vara beroende av offentliga stöd. Fler jobb betyder inte bara ökade intäkter, utan också lägre kostnader.

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons