Etiska nämnder i forskarnas ledband
Det må uppfattas som extremt att se till djurens egenvärde lika extremt som det en gång sågs att slavar skulle bli fria eller att kvinnor skulle ha rösträtt. Tack och lov går utvecklingen framåt och speciesism (förtryck på grund av art) borde vara lika fel som rasism och sexism. Det är inte så svårt att inse att djur har intresse av att slippa lidande. Det står till och med i det nya EU-direktivet om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (punkt 12): "Djuren har ett egenvärde, som måste respekteras".
I detta sammanhang passar det att citera PC Jersilds bok Djurdoktorn:
"- Berörda parter är till exempel institutionsföreståndarna, de icke-ordinarie forskarna och Nobelinstitutets kassadetalj. Djuren då? Frågar hon. De tre herrarna blir alldeles tysta."
Tyvärr har skribenten dessutom en övertro på vetenskapens landvinningar och förmåga. Om djurens välmåga påverkar mätresultaten bryr sig sällan forskarna om. Och att miljoner djur offras för tvivelaktiga resultat till tvivelaktig nytta tycks inte heller vara relevant. Etiska nämnderna är obalanserade och partiska till förmån för forskarna. Att tro att forskarna gör allt för mänsklighetens bästa är naivt. Att dessutom tro att de ser till djurens bästa är en saga.
Camilla Björkbom, förbundsordförande, Djurens Rätt
Svar:
Då djur saknar förmåga till moraliska överväganden existerar följaktligen varken skyldigheter eller rättigheter inom djurvärlden. Antilopen kan inte kräva att bli skyddad från rovdjur, eller begära att bli skonsamt dödad. Ingen tror heller att ett lejon attackerar sin avkomma av andra skäl än instinkter. Djurrätt är alltså i sig en motsägelse. Kan man inte skilja råttor från människor är det förstås lätt att gå vilse i de etiska målkonflikter som uppstår i de djurförsöksetiska nämnderna.
Så frågan är om Djurens rätt, som jämför mänskligt slaveri med djurförsök, är bäst kallade att göra etiska överväganden inom den medicinska forskningen. Vi anser inte det. Den korporativistiska modellen gynnas inte av extremisters närvaro. Det betyder inte att vi förnekar det mänskliga moraliska ansvaret gentemot djuren. Ribban bör läggas högt för att undvika onödigt lidande. Men låt överväganden ske av aktörer med en fungerande etisk kompass.
Ledarredaktionen
