EU-valet angår landsbygden
En aktuell mätning från Dagens Nyheter och Ipsos visade att bara runt sjutton procent av väljare kunde uppge att det är EU-val just i juni i år (11/3 2024). Även om fler väljare än så vet att det är val i år, är det långt ifrån alla som har koll på exakt datum. Detta säger något om synen på EU-valet.
Något som också är intressant i mätningen var när de kikade på vilka grupper som hade bättre respektive sämre koll på exakt när valet ägde rum. De som var högutbildade, äldre och storstadsbor hade bättre koll. Samtidigt var kunskapen om valet längre bland landsbygdsbor, unga och lågutbildade. Det rådde alltså tydliga skillnader mellan olika väljargrupper.
De svenska partierna har alltså, likt Niklas Källebring som är analyschef på Ipsos påpekade, en rejäl hemläxa (Dagens Nyheter 11/3 2024). Han lyfte att EU-valet ses som ”ett andra rangens val”, och det har han rätt i. Siffrorna visar sitt tydliga svar, och ett exempel utöver DN/Ipsos-mätningen är just skillnaden i valdeltagande.
I Sverige brukar nämligen valdeltagandet i EU-val vara märkbart längre. I det senaste EU-valet låg det på femtiofem procent. Detta kan jämföras med valdeltagandet för riksdagsvalet, där 84,2 procent av svenskarna deltog.
Det är synd. Bara för att EU-politiken kanske ”känns” lite längre bort, betyder det inte att beslut som fattas i Europaparlamentet för gemene svensk faktiskt är långt borta. Alls. En undersökning som Dagens Nyheter gjorde 2019 visade att över fyrtio procent av lagarna 2018 grundade sig på just EU-beslut (5/9 2019). I undersökningen lyftes exempelvis att kunskapen om valet var längre bland landsbygdsbor.
Detta är värt att anmärka på då 38 procent av den totala EU-budgeten går till utgiftsposten ”Naturresurser och miljö”, där jordbrukspolitiken ligger. Vad som beslutas i EU har alltså stor påverkan på den som bor ute på landsbygd samt de som arbetar inom jordbruket.
Även bland unga var kunskapen i undersökningen mindre. Här kan också påminnas om att Ungdomsbarometern nyligen påpekade att politikintresset bland unga över lag har sjunkit och att ungas valdeltagande även i senaste riksdagsvalet sjönk med tre procentenheter. Här behöver också engagemanget öka, givet det faktum att det som beslutas EU har en så stor påverkan på de ungas framtid.
Oavsett vem man är, vilken utbildningsnivå man har, om man bor i stad eller landsbygd eller hur gammal man är så påverkas man av vad som sker i EU-politiken. Det stundande EU-valet är alltså en angelägenhet för alla. Det budskapet borde de svenska partierna bli bättre på att förmedla. Att öka engagemanget för EU-valet blir alltså en viktig uppgift för alla berörda politiker att minnas inför denna valrörelse.
