Farligt med åsiktsvakuum
Personer som var med och grundade partiet hade bakgrund i högerextrema eller rent av nazistiska organisationer sedan tidigare. Frågan som de flesta redan valt ett svar på är i vilken grad detta solkar ned vad som kommer därefter, in i samtidspolitiken.
Högerextremism har varit en marginaliserad företeelse i Sverige. Fram till valet 2010 tänkte sig många att trots populistpartiers framgång i grannländerna skulle det inte ske i Sverige. Här fanns Sverigedemokraterna, de hölls ute, men trots rasistskandaler kom de ändå in till slut.
En vitbok kommer inte rentvå vad partiet eller vad dess företrädare gjort eller sagt. Det mesta är redan känt sedan tidigare. Men ansatsen är historisk snarare än ett journalistiskt gräv, det har sin betydelse. Sista ordet är långt ifrån sagt. Det blir dock en pusselbit vid sidan av annan forskning som förhoppningsvis får bilden av vad som skett att klarna något.
I fredags publicerade Göteborgs universitet antologin ”Folkviljans förverkligare”, som bygger på valforskningsprogrammets åratal av enkätstudier. En slående utveckling, som presenteras i ett kapitlet av Christian Johansson, Anders Kärnä och Jaakko Meriläinen, är förändringen i synen på flyktingmottagande. Väljarna har pendlat mellan femtio upp till sextio procent som vill se en restriktiv politik. Riksdagspolitikerna däremot var från nittiotalet fram till 2010 till över åttio procent för en generös flyktingpolitik. Sen dess har riksdagen snabbt ändrat uppfattning.
”Spolar man tillbaka till 1988 kan man få en ledtråd till varför det blev så.”
Spolar man tillbaka till 1988 kan man få en ledtråd till varför det blev så. Denna gång inte till Sverigedemokraterna dock, utan till skånska Sjöbo. Lokala centerpartister arrangerade en folkomröstning om invandring och det blåste upp till en nationell mediestorm.
Kritikerna vann den lokala omröstningen. Hela proceduren fördömdes av riksdagspartierna som beklagansvärd eller rent av främlingsfientlig. De ansvariga uteslöts kort därefter ur Centerpartiet. Sverigedemokraterna inspirerades av händelserna och knöt nära kontakter till missnöjesrörelser på olika håll i framförallt södra Sverige. Tidigare forskning har bland annat pekat på vikten av det lokala planet för partiets tillväxt.
Begångna fel och extrema åsikter som Sverigedemokraterna bär med sig behöver dock skiljas från den politik som allmänheten sedan länge har efterfrågat. Varför ett åsiktsmässigt vakuum uppstod och hur Sverigedemokraterna kunde fylla utrymmet är också viktiga bitar av pusslet som behöver läggas. Att se vad som hände 1988 är en bra början.
Riksdagen är idag splittrad och samarbeten är svåra. Sverigedemokraterna, med sina brister, är ett problem att hantera. Partiets framgång är dock även symtom på djupare problem i politiken.
Riksdagspartierna är åsiktsmässigt mycket närmare befolkningen för några decennier sedan, enligt valforskningsprogrammet. Även om historien inte lär påverka mandatfördelningen i riksdagen finns det fortfarande något att lära av den. Ett politiskt underskott fylls förr eller senare på.
