Föregångskommunerna i Småland

Det är naturligtvis förenklat att ge kommunledningen i Uppvidinge hela äran för att den placerats på silverplats i tidskriften Fokus integrationsbarometer. Mindre industrikommuner med ett differentierat näringsliv tenderar att gå bättre än storstäder. Men fler borde som migrationsminister Tobias Billström ge de goda exemplen uppmärksamhet - och dra lärdomar av de metoder som fungerar.

Ledare • Publicerad 12 augusti 2010

Alstermo kan tyckas vara motsatsen till de platser som så många gånger förknippas med framgångsrik integration, eller i vart fall idén om var den äger rum. Det brukar ju vara storstaden som är i debattens centrum, inte bara när det gäller integrationspolitik utan också i arbetslöshetsdebatten. Där finns jobben, den diversifierade och dynamiska ekonomin. Och där finns de "toleranta" värderingarna. Kort sagt framtiden.

Alstermo skulle kunna vara symbolen för ett helt annat Sverige. För ett många gånger bortglömt Småorts-Sverige, sällan omskrivet i de termer av tolerans eller dynamik som omramar storstadsskildringarna. Men den som kliver ur bilen finner sig inte vara i tillväxtens periferi, än mindre i ett utdött samhälle. Det sommaröppna SMU-caféet vid Alsterån strax utanför tätorten ger känningar av nostalgi, men också om idealitet och civil samhälle. Ett av bygden framgångsrikt uppbackat handbollsslag vittnar om samhörighet och framtidstro. Och ortens stora arbetsgivare GFAB, lokalt ägt investerar på platsen och gör sig känt för sin höga andel utlandsfödda ii personalen. Några politiskt korrekt formulerade integrationsplaner verkar inte finnas på företaget. Däremot engagemang och empati: "Vi behandlar alla lika", förklarade man för migrationsministern. "Och fungerar det inte för någon så hjälper vi till".

Annons

Tidskriften Fokus stora undersökning visade också det för många kanske oväntade. Trots att mönstret inte alls är nytt. Småländska industrikommuner har i flera år hamnat högts på rankinglisterna, oavsett om analyserna genomförts av Fokus eller SCB.

I toppen finns kommuner som Hylte, Trosa, Uppvidinge och Vaggeryd. Alla tämligen små. Några utpräglade industrikommuner. Och vad som mer utmärker dem mer än att alla är borgerligt styrda är att andelen sysselsatta utlandsfödda är hög. Företagande och integration alltså går hand i hand. Det är inte bara kommun ledningarna som ska gratuleras, utan också företagsledare, församlingsföreståndare och föreningsmänniskor.

Även kommunernas ambitioner att underlätta nyanländas inträde på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan kommunerna i toppen och botten. Kommuner som har saknar erfarenheter av dialog med näringslivet får naturligtvis också svårare att coacha nyanlända till arbete, medan kommuner som sedan länge sett ett gott näringslivsklimat som en prioriterad målsättning lyckas bättre med integrationen.

Hur är det med toleransen? Ja, storstaden är inte automatiskt i topp där. Lite längre ner på integrationslistan finner vi Malmö numera internationellt sedan vinterns judiska exodus från staden. Nog finns det skäl för att ompröva de stereotypa platsskildringarna i integrationsdebatten.

Martin Tunström

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons