Företagen måste få lyfta
Det är faktiskt dags att höja ett varningens finger. Kronoberg och hela Sydostsverige är helt beroende av sitt näringsliv för att få bygderna att gå runt. För Kronoberg handlar det om anställningar som genererar tjugotvå miljarder kronor i skatt varje år. Utan näringslivet blir det ingen välfärd.
Därtill har vårt hörn av landet vissa nackdelar som gör att man måste jobba hårdare än andra. Etablerade rörelsemönster är svåra att bryta och E4 gör att mycket trafik och lätta företagsetableringar passerar förbi länet. Kronoberg har inte råd att ha ett dåligt företagsklimat.
Det är därför glädjande att se Markaryd på sedvanlig topplacering när Svenskt Näringsliv genomför sin årliga kommunranking. Där finns uppenbarligen en förståelse för villkoren som företagen måste förhålla sig till.
Ytterligare tre kommuner förbättrade sin position bland Sveriges samtliga kommuner. Men det berodde mer på att andra försämrats än att Kronobergskommunerna lyckats bra. Tingsryd, Markaryd och Lessebo var de enda som fick ett något bättre omdöme än förra årets mätning.
För Växjö fortsätter en svagt nedåtgående trend. Det är inte bra för en kommun som har målet att vara områdets motor. Med det politiska skiftet till socialdemokratiskt styre finns alltid en oro för att näringslivsfrågor skall hamna i skymundan.
Men det är de större trenderna som är mest intressanta. Kronobergs företag pekar ut elförsörjning och infrastruktur som två av de största problemen för sin tillväxt. Och det är frågor som inte ligger på kommunernas bord. Sydostsverige präglas av att den statliga närvaron är liten, mycket av pengarna som finns här skapas av exportföretag.
Det har varit så länge, men det är inte en anledning för rikspolitiker att undervärdera regionen. Satsningar på infrastruktur kan få stor utväxling i sydöstra Sverige, något som Trafikverket nyligen konstaterade i samband med sin framtidsstudie där olika nysatsningar på järnvägen lades fram.
Men det kräver samordning. Blekinge och Karlskrona skriker just nu efter personal inom marinteknik. Med bättre infrastruktur hade fler i de angränsande länen övervägt att söka sig till den arbetsmarknaden. Målet måste vara att arbetsmarknaderna inte bara skall kopplas ihop utan bli en enda.
Det är mycket som förändrats sedan pandemin. Många företag, både de som var i gott skick och sådana som var i sämre, kunde övervintra tack vare stora statliga utbetalningar. Det var nog nödvändigt. Men lika nödvändigt är att vi kommer tillbaka till grundprinciperna om att ha enkla, tuffa regler för den som vill driva företag. Lönsamhet måste förtjänas.
Kommunernas del i det arbetet är inte att stå för tuffheten, utan enkelheten. Byråkrati och snåriga processer kostar tid och kan kväva unga företag. Vår del av Sverige har inte råd med ett dåligt företagsklimat, kanske inte ens ett genomsnittligt. Men det är resultatet i årets upplaga av Svenskt Näringslivs kommunranking. Kronoberg behöver skapa sina egna förutsättningar för att lyckas.
