Företagen vill ha frid
Fem procent av företagarna i Kronoberg uppger att de övervägt att lägga ned sin verksamhet på grund av påverkan från brottsligheten. Det motsvarar trehundrafemtio företag och borde vara tillräckligt för att förmedla situationens allvar.
Av Svenskt Näringslivs undersökning framgår inte exakt vilken storlek det är på företagen det rör sig om. Men i den större undersökningen anges att huvuddelen svarande är enmansföretag eller företag med upp till tio anställda. Vilket inte förvånar, småföretag är förstås de som är känsligast för störningar, även från kriminella.
I rapporten som Svenskt Näringsliv gjort framgår att brottslighet och otrygghet är den högst prioriterade frågan bland företagen i länet. Det måste åtgärdas om små företag skall kunna bli mellanstora. Närmare femtio procent av företagen som svarade på undersökningen anger att de fått vidta åtgärder för att hantera brottslighet. Det är pengar som kan visa sig avgörande, men det är också pengar som hade kunnat läggas på investeringar för att förbättra produkter, tjänster och själva syftet med företaget. Brottsligheten påverkar företagen negativt, och därmed deras möjligheter att skapa arbetstillfällen i länet.
Det bildar, som Svenskt Näringsliv också konstaterat, en negativ spiral. Om företagen måste anpassa sig till en otrygg miljö minskar möjligheterna till att anställa, vilket minskar skatteintäkterna för kommunerna vilket i sin tur gör det svårt att finansiera insatser för att minska otryggheten. Om företagen går bra vänds spiralen ganska snabbt uppåt istället för nedåt.
Men från kommunernas sida verkar detta vara etablerad kunskap. Och det är viktigt när man verkar i landets mest exportberoende län. Ingen annan del utanför storstäderna har så stor andel av ekonomin från exportföretag. Det innebär att Kronoberg känner av globala svängningar tidigare och kraftigare än andra. Men förstås också att företagen, i alla fall de som är uppkopplade mot exportkedjan, hålls i trim av internationella marknadsmekanismer. Det bör innebära att företagen här ändå har en viss motståndskraft mot vikande konjunktur.
På kommunnivå finns olika utmaningar för företagsklimatet men det gemensamma resultatet är precis över rikssnittet och fjärde bäst i landet. Kanske är man mer nöjd efter att ha återgått till normaliteten efter två år av pandemi. För länets samtliga kommuner har arbetslösheten börjat sjunka sedan toppen 2020, men siffrorna sedan Ukrainakriget bröt ut är inte inräknade. För kommuner med mindre ekonomi kan försörjningsbördan ändå vara hög.
Brottslighet är i första hand en fråga för staten och inte kommunerna, men många har ändå olika insatser för att minska problemen. Framför allt gäller det förebyggande arbete genom skola och socialtjänst. Om den verksamheten fungerar bra minskar risken för att personer dras in i kriminalitet. Utbildning hjälper människor att förstå sin omvärld och andra människor. Det skall inte underskattas som faktor, även när man talar om företagsklimat.
