Annons

Förlorar partier på skandaler?

Att en riktig allvarlig skandal som inträffar någon vecka inför ett riksdagsval kan inverka på valresultatet är det få som tvivlar på. Men hur är det med skandaler som sker under mandatperioden?
Ledare • Publicerad 5 januari 2012

Det kan tyckas självklart att politiska skandaler är av ondo för den som drabbas av den. Det parti som härbärgerar de skandaliserade politikern bör förlora röster då väljare tappar förtroende för partiet och dess företrädare samt tar avstånd från den överträdelse som skandalen innebär. Men två statsvetare som analyserat effekten av politiska skandaler –Mikael Persson och Anders Sundell –tvekar. De finner att när en riktigt stor skandal inträffar brukar det drabbade partiet minska ett par procent i de närmast kommande opinionsmätningarna, men redan efter någon månad eller två har denna svacka tagits igen. Deras slutsats är att enskilda partier endast drabbas av politiska skandaler på kort sikt. Långsiktigt kan inte några effekter noteras. De gissar även att detta också är den troligaste utvecklingen i den så kallade Juholtaffären.

Risken med statsvetarduons resonemang är att de enda effekterna som de analyserar är just kortsiktiga effekter, medan skandalernas långsiktiga effekter är mer svårnoterade. Vad skulle opinionsstödet ha varit för ett parti som drabbats av skandaler något år senare om inte skandalerna ägt rum? Detta kan ingen veta.

Annons

I den ultimata massmediala dramaturgin avslutas en politisk skandal med politikerns avgång. Detta kan betraktas som en långsiktig effekt. En av de mer omfattande politiska skandalerna var Ebbe Carlsson-affären. Den dåvarande justitieministern och socialdemokratiska påläggskalven Anna-Greta Leijon skrev ett rekommendationsbrev till Ebbe Carlsson som innebar att hon lade sig i polisarbetet på ett sätt som en politiker inte får göra. Leijon avgick.

Antag att Leijon hade hejdat sig och inte skrivit under brevet. Måhända hade hon då kunnat efterträda Ingvar Carlsson och bli den första kvinnliga statsministern och tillika partiledare för Socialdemokraterna. Hade då Göran Persson blivit statsminister? Hade kravet på en kvinnlig partiledare varit så starkt att Mona Sahlin hade blivit partiledare? I den mån partiledare betyder något för ett partis utveckling –och det kan det finnas delade meningar om –så kan den politiska skandalen och Leijons avgång ha haft långsiktig och omfattande betydelse för Socialdemokraterna. Det är till och med möjligt att Ebbe Carlsson-affären kan ha del i den situation som Socialdemokraterna och dess partiledare befinner sig i just nu.

Magnus Hagevi

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons