Förnybart för Småland
I början av förhandlingarna tornade hoten upp sig. EU-kommissionen ville lägga begränsningar som skulle göra det svårt att använda produkter från skogen på effektivast möjliga sätt. Man ville, förutom att skydda miljöer där olika djurarter trivs, hindra en utveckling där virke går från att vara raffinerade produkter till att användas för att värma upp hus. Höga energipriser ledde också till en rusning efter ved i Sverige. Men det gick inte så långt att man började plantera gran på fin åkermark. I längden är det bra att tillåta en varierad användning av skogens råvaror.
Och det blev också resultatet när slutförhandlingen nu gick i hamn. Men den stora frågan har rört kraftvärmeverken där biprodukter från skogsbruk och avfall eldas och blir till värme och elektricitet. Om den verksamheten skulle klassas som icke-förnybar skulle mycket av Sveriges och EU:s klimatambitioner behöva läggas om. För Norden skulle det också innebära en kraftigt minskad effektivitet. Eldningen gör att man får ut något av minsta lilla flisa i kedjan av skogliga produkter.
I ett Europa som famlar efter att ersätta naturgasen borde fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk vara ett intressant alternativ. De kan göra om biprodukter och avfall till energi och blir inte, som andra lösningar, ytterligare belastning på elnäten. Men huvudsaken är att vi i Sverige kan fortsätta att ha våra ägg uppdelade i flera olika korgar.
För det är en aspekt av elektrifieringen som blir allt viktigare. Den behöver stå på så många ben som möjligt för att inte bli sårbar för påverkan och störningar. Skogen har en viktig roll att spela i det.
Klimatomställningen har gjort att många fått upp ögonen för den svenska och småländska skogen. Den förväntas göra väldigt många olika saker i arbetet för att ställa om samhället till mindre klimatpåverkan. Men om det skall kunna fortsätta så är det viktigt att hålla vägvalen öppna, att inte lägga in begränsningar som gör det svårt att vara flexibel med användningen av skogen. Från EU måste man lita på att företag och skogsägare försöker att optimera användningen av den råvara man hanterar.
Sverige har redan visat att man kan ta vara på väldigt stor del av det material som kommer från skogen. Våra unika förutsättningar hamnar med jämna mellanrum på kant med regler som anpassas åt andra länder i unionen. Man kan till exempel förstå att det tättbebyggda och nyligen gasberoende Tyskland kan ha behov av striktare regler för att motstå lockelsen att börja elda ved som egentligen hade kunnat användas till annat.
Men det understryker bara vikten av att EU håller sig till att besluta om rätt saker. Klimatomställningen är ett gemensamt mål men vägen dit borde anpassas efter lokala möjligheter. Beslut bör fattas på rätt nivå, och när konsekvenserna återkommande blir konstigt hårda för Sverige och Finland är det uppenbart att EU inte är rätt instans för att bestämma om våra skogar.
