Annons

Första åren viktigast

Betyg från årskurs fyra, nationella bedömningsstöd för matematik och svenska på lågstadiet, samt uppdrag till skolverket om att ta fram kunskapsmål för läsning i årskurs ett. Det är de tre förslag för att förbättra svenska elevers resultat som regeringens utredare redovisade igår.
Ledare • Publicerad 21 augusti 2014

Utredaren, Martin Ingvar som till vardags är professor i neurofysiologi vid Karolinska institutet, pekar på betydelsen av de första skolåren. De internationella jämförelserna i vilka Sverige har sjunkit i kunskaper görs ofta på barn i högstadieåldern. Men Ingvar menar att problemen för eleverna startar långt tidigare. Det är inte bara i kunskaper som de svenska eleverna brister, utan i de grundläggande färdigheter (läsa, räkna, skriva) som ska möjliggöra att eleverna överhuvudtaget kan tillgodogöra sig kunskaper. Dessa ska eleverna erövra under de första skolåren.

Genom att flytta ned betygen och genom att börja använda en gemensam begreppsapparat för bedömningar ska insatser kunna sättas in tidigare och mindre sporadiskt än idag. När eleverna kommer upp i åttan eller nian är det för sent. Bristen på grundläggande färdigheter har då lett till att de missat flera år av undervisning. Tyvärr har Ingvar en hel del empiriskt stöd på sin sida.

Annons

Om förslaget kan bli verklig politik är dock mindre säkert. Bara en minoritet av riksdagspartierna är beredda att sänka betygsåldern.

Idag ges betyg från årskurs sex. Det har stöd av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. Folkpartiet kom redan på sin stämma 2012 till den slutsats som Martin Ingvar landar i – betyg från årskurs fyra, vilket också SD ställer sig bakom. Moderaterna vill gå ännu längre och ge betyg från årskurs tre.

Miljöpartiet ogillar betyg och är rädda för att det ska göra att skolan lägger fokus på ”mätbar kunskap”, det vill säga det som alla andra partier vill uppnå. Vidare menar MP att betyg endast ska ges vid tillfällen då det behövs, men absolut inte före årskurs sju.

Vänsterpartiet är hårda motståndare till alla former av graderande betyg. Eleverna ska få bara få ett omdöme, och det i årskurs nio.

Trots att Martin Ingvar talar om betygens och de nationella bedömningskriteriernas vikt för att få en likvärdig skola där elevernas sociala bakgrund inte blir lika avgörande som idag, finns det uppenbarligen ett vänster-högerperspektiv på betygen. Symptomatiskt nog saknas en rödgrön samsyn och Socialdemokraterna efterlyser en blocköverskridande uppgörelse.

En sådan bred överrenskommelse som ger skolan långsiktig arbetsro är nog heller inte en dålig idé. För att nå en sådan kan det vara värt att offra den del av utredningen som handlar om betyg från årskurs fyra, och i stället satsa på åtgärderna i årskurs ett.

MATHIAS BRED

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons