Försvunnen fotboll vittnar
Ibland behöver man ta ett kliv tillbaka och hur de egna livsvalen ser ut i jämförelse med samhället i stort. Det har visat sig att det är ganska många som slutat med fotboll de senaste trettio åren. Sveriges Radio Kronoberg rapporterar att nästan hälften av alla herrlag försvunnit under den tidsperioden. Tvåhundrasjuttio lag har lagt skorna på hyllan. Det sätter förstås sin prägel på länet.
Fotboll är fortfarande vår största idrott, och det är kanske så att det främst är klubbarna och inte utövarna som blivit färre. Man åker längre för att samla resurserna. Och det gäller större delen av livet på landet. Sverige har, trots stora geografiska ytor, en mycket hög andel av befolkningen boende i tätorter. Hela åttioåtta procent har sökt sig till asfalterade gator och kullersten. I Kronoberg är det lite lägre, åttio procent. Gotland är det enda länet som sticker ut på riktigt med sextiofyra procent av befolkningen i tätort.
Den levande landsbygden måste förhålla sig till detta. Och uppkopplade lösningar som obemannade livsmedelsbutiker är ett smart sätt att upprätthålla service även med låg befolkning.
Men så var det det där med personliga livsval. Fotbollen har varit en föreningsform som överlevt längre än andra. När hembygdsföreningar och församlingar tappat medlemmar blev fotbollen samlingsplatsen, särskilt för män i yrkesverksam ålder. Men trenden är att fotbollen blir ett intresse bland många. Som Mats Larlind, fotbollskonsulent på Smålands Fotbollförbund, konstaterar finns idag oändligt många saker att ägna sin fritid åt.
Det gäller förstås inte bara på landet. I städerna finns många människor som sällan eller aldrig utnyttjar närheten som erbjuds. Att kunna nå butiker, evenemang och vänner till fots eller cykel ger unika fördelar som många tar för givet.
Istället är det på nätet som livet växer och fördjupas. Där kan vi vara ännu kräsnare med vilka vi umgås med. Vilka intressen som odlas och vilken humor vi tar del av. Algoritmerna hjälper oss att hitta rätt, men gör oss också isolerade. De driver på vår särprägel.
Det är något visst med att vara med i ett halvdåligt fotbollslag. I en tid då nästan samtliga ökar sina timmar online är det viktigt att möta riktiga människor. Ännu viktigare att möta personerna som man delar stad eller närmiljö med. Istället för att jaga minsta gemensamma nämnare på nätet finns det något vilsamt i att bara acceptera grannar och lagkamrater för vilka de är. Då kan man själv få uppleva samma sak.
I Kronoberg går det hjälpligt att bilpendla till Växjö och ha stora delar av livet utanför stan. Men de flesta har bara kvällar och helger på sig. Det är en god investering i sitt välmående och sin bygd att se till att faktiskt träffa människor i verkligheten. Oavsett om det är i en fotbollsklubb eller hembygdsförening.
