Från Spara till Slösa
Svenska hushåll blöder. Matpriserna ökar, bränslepriserna rusar, boräntorna stiger och reallönerna sjunker. Dessutom slår elpriserna nya rekord på daglig basis.
Enligt Kronofogden har det kommit in drygt en halv miljon krav på obetalda räkningar – bara under årets första sex månader. Något som är särskilt oroande är att många skulder handlar om obetalda elräkningar. Med tanke på alla stigande utgifter lär ännu fler svenskar hamna hos Kronofogden nästa år.
Statistik från SCB visar att 20 procent av befolkningen inte skulle klara av en oförutsedd utgift på 13 000 kronor inom en månad. I alla fall inte utan att låna eller be om hjälp. Det visar vilka små marginaler svenska hushåll har och hur sårbara de är inför den dyra vinter som nalkas. Att folk skulle ha råd att lägga undan en årslön på banken, i stil med vad den tidigare finansministern Anne Wibble föreslog, är närmast skrattretande.
Men det hade inte behövt vara såhär. Att många svenskar saknar en tillräckligt stor buffert för att klara av tuffare tider är en konsekvens av en ekonomisk politik där sparsamhet och nit straffas.
Trots att synen på ekonomi har hamnat i skymundan i en valrörelse som handlar mer om smutskastning än sakpolitik är det fortfarande en av de mest avgörande skillnaderna mellan Socialdemokraternas och Moderaternas regeringsalternativ. Medan socialdemokrater utgår ifrån att människors inkomster egentligen tillhör staten utgår moderater från att de tillhör den som har tjänat ihop dem genom hårt slit.
”Att många svenskar saknar en tillräckligt stor buffert för att klara av tuffare tider är en konsekvens av en ekonomisk politik där sparsamhet och nit straffas.”
De skilda förhållningssätten handlar inte bara om ideologi. De innebär konkret skillnad i människors plånböcker. Exempelvis införde Alliansen investeringssparkontot (ISK) för tio år sen för att göra det lättare för vanligt folk att kunna investera i aktier och fonder. I dag är det svenskarnas vanligaste sparform.
Förra året meddelade Socialdemokraterna att partiet hade planer på att införa ett tak för ISK och ”kraftigt begränsa ISK”. Det skapade så pass stor upprördhet bland småsparare att dåvarande finansminister numera statsminister Magdalena Andersson tvingades backa.
Det betyder inte att faran är över. Under Socialdemokraternas tid vid makten, och under Anderssons tid som finansminister, har skatten på ISK höjts två gånger. Vad säger att partiet inte kommer att göra det igen?
”Vi vill inte se några förändringar av skatten på ISK”, skriver förvisso partiet på sin hemsida. Men om det är något som Socialdemokraterna har visat under den senaste mandatperioden är det att inga vallöften är heliga.
