Gårdsförsäljningen är ingen torped
Det var mer än en som hann börja tvivla på att regeringen skulle förverkliga planerna på att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Man såg framför sig hur folkhälsoministern Jakob Forssmed (KD) skulle förhala eller försnilla arbetet på grund av hans frikyrkliga bakgrund. Den sortens tankebanor är mänskliga men inte särskilt imponerande, ministrar är principdrivna personer som arbetar i lag. Det finns inget utrymme för egna preferenser, allt måste drivas av argument.
De två knäckfrågorna i utredningen har varit att få till en lösning som inte underminerar Systembolagets monopol och som respekterar EU-rätten. För att lyckas med det måste försäljningsmomentet tydligt ingå i en upplevelse. På så vis blir gårdsförsäljningen en del av besöksnäringen och inte en utvidgning av Sveriges undantag från EU:s konkurrensregler, det som gör att vi får lov att behålla vårt Systembolag.
Därför kommer regeringens färdiga förslag, som ännu inte presenterats, att innehålla krav på att det tas ut en avgift för besöket på destilleriet, bryggeriet eller vingården. Och att det är den avgiften som ger möjligheten att få köpa dryckerna som produceras.
För Kronobergs del kan detta bli viktigt. Destillering var från början ett sätt att konservera och kondensera kalorier. Skörden kunde konsumeras senare, transporteras lättare och ökade också möjligheterna att få bra betalt när man blev friare att välja tidpunkt för försäljningen.
I det gamla äppelriket kring Urshult i Tingsryd har lönsamheten länge varit ett problem. Det är inte otänkbart att destillering och besöksnäring kan ändra på den saken. I länet finns många andra aktörer som nog också kan tänkas vilja satsa på mer kompletta upplevelser för besökare. Turister från kontinenten lär känna sig mer hemma om de inte måste uppsöka närmaste Systembolag för att kunna köpa varorna de sett tillverkas.
Det finns frågetecken kring brytpunkterna för produktionsvolymer som nämnts. Vissa oroar sig för att det skapar ett a- och ett b-lag där större, läs mer framgångsrika, aktörer missgynnas. Ambitionen att förbättra för besöksnäringen på landsbygden har ifrågasatts utifrån detta.
Alkoholhistorien är full av anpassningar som skett på grund av regleringar. Svenskars förkärlek för madeira och i senare tid box-viner är sannolikt uppkomna på grund av logik kopplad till alkoholskattens brytpunkter och andra mekanismer. Det kommer alltid att uppstå intressanta beteenden vid gränsdragningen.
Helt avgörande för projektet blir EU-domstolens bedömning. Det är inte osannolikt att brytpunkter och regleringar kan ändras utifrån kommande uttalanden. Tillåten gårdsförsäljning har handlat om att utveckla besöksnäringen och inte om att göra det lättare att komma åt alkohol eller för den delen underminera Systembolaget.
Att många förespråkare nu uttrycker besvikelse över förslaget visar att de nog också hoppats på att alkoholmarknaden skall bli friare i Sverige. Det finns dock inte mycket som tyder på att vårt land skulle tjäna på det.
