FORMELL KOMPETENS har visserligen betydelse när man söker jobb, men är inte på något sätt avgörande. Sociala färdigheter betyder minst lika mycket som betyg och meriter, om inte mer i de flesta fall.

Hur förbereds då eleverna i skolan för en sådan verklighet? Inte alls. Faktorer som närvaro, flit, lektionsarbete, omdöme och uppförande får på intet sätt göra avtryck i betygssättningen. Även om läraren ska "samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling" (enligt Lpo 94) så är skolans roll som fostrare i denna mening alltför slapphänt. Därför gör folkpartiledaren Lars Leijonborg helt rätt när han ansluter sig till kristdemokraternas hjärtefråga om betyg i ordning och uppförande.

FÖRHOPPNINGSVIS kommer även moderaternas skolpolitiske talesman Sten Tolgfors se lite mer nyktert på frågan när hans oförståeliga filosofiska utflykt om betygsättning av "elevers själar" är över. Visserligen har han en poäng i att det är elevens kunskaper och kunskapsutveckling som ska sättas i främsta rummet, men det ena utesluter inte det andra. Ett skriftligt omdöme ska inte användas för att skapa problem för eleverna. Det ska användas för att signalen till föräldrarna om hur deras barn interagerar med sin omgivning i skolan måste vara tydlig. Föräldrarna måste göras med delaktiga i sitt barns utveckling.

Mot bakgrund av situationen i den svenska skolan är förslaget högst motiverat. Svenska elever halkar efter kunskapsmässigt i jämförelse med jämnåriga kamrater i andra i-länder. Inget annat land har heller lika mycket skadegörelse, svordomar, skolk och stök i skolan. Enligt uppgifter från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund ökar dessutom våldet på landets skolor. I en undersökning uppger närmare hälften av alla lärare att de varje dag måste ägna betydande tid åt att skapa trygghet och studiero i klassrummet. Mer än hälften av lärarna vet inte heller hur de får agera mot stökiga elever.

DÄRFÖR ÄR ÄVEN folkpartiets förslag om ökade lärarbefogenheter intressant. Deras modell utgår från att sanktioner måste ske stegvis. På så sätt medvetandegörs både elev och föräldrar om att en "nästa åtgärd i sanktionsstegen" kan komma att tillämpas om ingen förbättring sker.

I dag säger grundskoleförordningen att läraren ska "uppmana" eleven att ändra sitt uppförande. Det är ungefär som att anlita en snickare utan verktygslåda.

Marcus Svensson