Ger Sverige fristad åt terrorister?

Cirka trehundra personer har rest för att ansluta sig till terrorgrupper som Islamska staten i Syrien och Irak och omkring hälften har återvänt enligt Säkerhetspolisen. Med svårigheten att bevisa brott som folkmord och krigsbrott under dessa omständigheter är frågan om någon alls kommer dömas.

Ledare • Publicerad 3 mars 2021

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

I två års tid försökte svenska lagstiftare få igenom ett förbud mot medlemskap av terrororganisationer och stöd till terror. Lagrådet ansåg att lagförslagen stred mot föreningsfriheten i grundlagen. En terrorlag klubbades dock till slut och denna började gälla för ett år sedan. Men eftersom medlemskap inte kunde kriminaliseras var det istället vissa handlingar som stödjer terrororganisationer som förbjöds. Det krävs att åklagare styrker att det skett hantering av vapen, explosiva varor eller fordon på vägnar av terrororganisationer för att någon skall dömas. Föga förvånande har ingen dömts. Inte en enda har heller åtalats sedan lagen kom.

Risken är att personer med kopplingar till jihadism och terror bosätter sig i Sverige för att undgå straff. Per Lindqvist, chefsåklagare på riksenheten för säkerhetsmål, säger till Sveriges Radio (1/3) att risken är att det redan kommit personer till Sverige som i andra europeiska skulle dömts för deltagande i terroristorganisationer.

Annons

Lagar bör helst inte vara allt för annorlunda från näraliggande länder. Särskilt med den rörlighet som råder inom EU och Schengenområdet kan diskrepanser få oanade effekter. Ett talande exempel sågs under flyktingkrisen 2015 då migranter reste igenom flera länder för att komma till Tyskland eller Sverige, där regelverken och bidragen ansågs mer gynnsamma.

Sveriges relativt låga straff och snävt definierade brott kan locka till sig jihadister. Att föra bevis i terrormål är inte enkelt. Än mindre om det inte handlar om ett specifikt attentat utan om ett större nätverk som förbereder eller stödjer terror.

Per Lindqvist har själv drivit liknande rättsfall. 2019 ställdes sex personer inför rätta för terrorfinansiering och i tre fall för förberedelse till terroristbrott. Personerna kunde visas stödja Islamska staten och var i kontakt med kända terrorister, men det är i sig inte olagligt. Pengarna som de skickade till personer i Syrien inte kunde bevisas ha gått till terrorism och de friades även från åtalet om förberedelse då bevisningen inte kunde klargöra ett tydligt händelseförlopp.

”Ett förbud mot deltagande i terroristorganisationer hade behövts redan innan svenska medborgare började resa till krigen i Mellanöstern. Nu handlar det mest om att förhindra kommande fall och avskräcka fler från att fly straff i andra länder och att ta sig till Sverige.”

Sveriges förmåga att utreda och döma terrorister är långt ifrån tillräckligt. Utredningen som påbörjades efter att den skärpta terrorlagstiftningen föll för kritiken från Lagrådet kanske hittar en väg framåt för den strandade juridiska frågan. Men som det ser ut är det för sent. Ett förbud mot deltagande i terroristorganisationer hade behövts redan innan svenska medborgare började resa till krigen i Mellanöstern. Nu handlar det mest om att förhindra kommande fall och avskräcka fler från att fly straff i andra länder och att ta sig till Sverige.

Risken är att extremistiska miljöer fortsätter växa. Svenska utanförskapsområden var rekryteringsgrund för IS och liknande kan ske igen. Innan det sker behöver brukbara lagar vara på plats.