Hållbar planering

Vi håller helt med om att man som planerare skall akta sig för att moralisera kring människors val av boendemiljö. Vår uppgift är att skapa möjligheter för människor att leva det liv man vill leva och samtidigt underlätta för människor att göra hållbara val. Vi har också ett ansvar att se helheten. Till exempel får den enskildes val av transportsätt till och från boendet, fritidsintresset etc i slutänden konsekvenser som vi måste hantera på ett effektivt sätt.

De fyra alternativ som vi beskriver i rådslaget om Växjö stads långsiktiga utveckling är medvetet tillspetsade för att få igång en diskussion om möjligheter, kvaliteter, begränsningar och problem i stadsplaneringen. Stadsplaneringen är inte svart eller vitt - därför lyfts både positiva och negativa aspekter av de fyra alternativen fram. De synpunkter som kommer in under rådslaget hjälper oss att konkretisera och definiera inriktningen för vår planering framöver. Vi tar fram underlag - politiken beslutar om inriktningen.

Hur ser det då ut i Växjö idag? Vi kan konstatera att andelen hushåll som idag bor i små hus respektive flerbostadshus är 46 procent respektive 52 procent (SCB 2005). I jämförelse med många andra städer, till exempel Kalmar, Linköping, Norrköping, Sundsvall, Umeå och Kristiansstad, har vi en hög andel boende i småhus. En snabb överblick visar att medelåldern i dessa hushåll är relativt hög. Inom en 15-årspersiod kommer många att vilja byta boendeform. Vi kan också konstatera att Växjö idag har en något högre täthet än Kalmar, Karlskrona och Kristiansstad samtidigt som staden är betydligt glesar än Lund, Helsingborg, Umeå och Linköping. Hade vi haft samma täthet som Helsingborg eller Lund hade Växjö stad idag haft 72 000 respektive 90 000 invånare. Växjö ökar med i snitt 1 000 personer/år.

Allt detta är fakta som vi måste hantera för att Växjö ska kunna fortsätta växa på ett så hållbart sätt som möjligt.

Kristina Thorvaldsson

Planeringschef Växjö kommun