Hästar får landsbygden att leva

Många hästägare väljer dessutom att flytta ut på landet där förutsättningarna för ett aktivt hästliv är som bäst. Det är en drivkraft som fler kommuner borde dra nytta av.

Hästsektorn är en växande bransch. Den skapar jobb och tillväxt i glesbygden och ökar på så sätt konkurrenskraften gentemot storstäderna. Idag är hästnäringen jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Hästar bidrar till landsbygdsutvecklingen genom livsmedels- och foderproduktion, uppfödning och inackorderingsverksamhet. Hästturism blir allt populärare och att erbjuda rid- eller körturer kan vara en sidoinkomst för många lantbrukare.

Samtidigt fyller hästar en viktig ekologisk funktion. Småskaliga ekojordbruk använder hästar som substitut för motordrivna fordon. De är inte lika effektiva som en maskin men orsakar mindre markskador och släpper ut färre växthusgaser. I takt med att antalet kor minskar ökar antalet hästar. Genom att beta och äta foder håller de odlingslandskapen öppna och bevarar den biologiska mångfalden, ett av regeringens prioriterade miljömål.

Det är hög tid för kommunerna att inse att det lönar sig att investera i en hästvänlig miljö. I Tranås i Jönköpings län finns planer på att bygga sju stycken hästgårdar för att möta den växande efterfrågan på hästnära boende. Det är ett bra exempel på en kommun som tänkt utanför ramarna för att locka till sig nya invånare. Ett liknande pilotprojekt diskuteras även i Tidaholm i Västergötland.

En viktig anledning till att hästmänniskor söker sig ut på landet är tillgången till bra ridvägar. Ridsport är en källa till rekreation för närmare en halv miljon svenskar som gärna utnyttjar allemansrätten för att vistas i skog och mark. Tyvärr vittnar många ryttare om att allt fler ridstigar spärras av med stängsel, bommar och förbudsskyltar, i vissa fall olagligt, för att markägare inte vill ha hästar på sin egendom. När ryttare begränsas till några få vägar ökar slitaget på terrängen. Det blir en ond cirkel som på sikt riskerar att urvattna både människors rätt att nyttja naturen och acceptansen för privat ägande.

Allemansrätten bör värnas av alla inblandade, såväl privatpersoner som markägare och berörda myndigheter. Samtidigt behöver kommuner inkludera ridsporten i sin samhällsplanering för att skapa en trygg och attraktiv miljö för hästar och ryttare även på allmänna platser. Det kan handla om att anlägga nya ridstigar och körvägar, bygga ut en cykelbana till ridklubben eller investera i ett kommunalt ridhus.

Hästsektorn är en av få landsbygdsnäringar som växer stadigt och skapar en motvikt till urbaniseringen. Idag står den för en lika stor andel av Sveriges bruttonationalprodukt som två tredjedelar av Gotland. Att locka till sig hästägare och företag innebär stora samhällsekonomiska fördelar för kommunerna, och i förlängningen den svenska landsbygden.

Renate Larssen

ryttare och skribent