Högern bör äga AI-regleringen
Ser man till hur människor lever och arbetar ser framtiden ljus ut för den politiska borgerligheten. Högerpartierna borde kunna göra stabila valresultat i takt med att andelen kroppsarbetare i samhället sjunker. I många europeiska länder har de traditionella arbetarpartierna anpassat sig till denna verklighet, man talar mindre om arbetsvillkor och mer om livsvillkoren för en lång rad olika minoriteter.
För högern borde detta vara ett guldläge. Utvecklingen inom maskininlärning och artificiell intelligens beskrivs också som en andra industriell revolution där enorm produktivitetsökning (både i arbetsliv och forskning) ligger för dörren. Men om den liknelsen är träffsäker har en högerregering viktiga saker att ta hänsyn till.
Den första industriella revolutionen innebar nämligen en stor omstöpning av det gamla samhällets ordning. På kort tid ökade antalet och andelen människor i anställning och deras lilla del av kakan gav inspiration till och energi åt socialismen, en lära om samhället och människan som syftade till att omfördela vinsterna av den stora produktivitetsökningen.
Det finns alltid någon som påpekar att varje kris är en möjlighet, men desto ovanligare är att höra att varje möjlighet också är en kris. Hade dåtidens höger varit bättre på att ta hand om människor i stora samhällsförändringar hade man sannolikt sluppit långdragna och ibland dödliga konflikter med ideologisk grund.
Den Tullbergska rörelsen är ett udda och intressant kapitel i svensk historia. Åbo-bönder på frälsegårdar i Skåne fick inte möjlighet till de skatteköp som brukarna av kronans mark fick. Det var ur ett liberalt perspektiv korrekt, godsens ägare hade äganderätt till marken och kunde inte tvingas sälja utan avancerade resonemang. Kanske något om hur många generationer som brukarna tagit hand om jorden. Konsekvensen blev att denna grupp mycket konservativa lantarbetare drevs från sina hem och till fabrikerna i Malmö, där deras barnbarn blev arbetare ofta med syndikalistiska förtecken.
World Economic Forum räknar med att artificiell intelligens kommer att skapa många arbetstillfällen, men också att cirka tjugofem procent av dagens arbetstagare kommer att påverkas negativt. Det får anses vara ett stort skifte. Teknologin syftar ju också till att färre skall kunna göra mer, att arbets- och forskningsuppgifter som skulle ha tagit år nu kan göras på veckor eller dagar.
Någon kommer att bli av med jobbet. Kanske så många att det ger kraft åt politiska rörelser, och sådana har hittills i historien sällan nöjt sig med att stanna en pendelrörelse när den nått mitten.
Den store högerprofilen och statsministern Arvid Lindman var den som tog fram Sveriges första pensionslagstiftning. Tanken var att avlasta det omfattande sociala ansvaret för anställda som förknippades med de då trehundraåriga bruken och låta en ny generation effektiva företag växa fram. Det blev en stor framgång då och bör inspirera nu.
