Integration genom religion

Även kristna grupper i Sverige får uppenbarligen finna sig i att sammankopplas med terrorism. Så sent som i söndags kväll, dagen efter terrordådet, beskrevs i en Beckdeckare i TV4 hur samfund som Frälsningsarmén (!) via paraplyorganisationen Svenska Evangeliska Alliansen utgör grogrund för terrorism. "Nu har en rad olika samfund slutit sig samman, över olika trosgränser, allmänt accepterade samfund, och så finns en mer våldsinriktad svans som inspireras av deras domedagspredikningar. De är mot aborter, de hatar HBT-människor, de hatar invandrare, de är för kristna friskolor. Det är en rätt grumlig sörja." Den som möter Frälsningsarméns ideella krafter under julhelgen, de som i dagens egocentrerade samhälle tar hand om de allra mest utsatta, undrar i vilken värld regissörer och manusförfattare lever i. Den som varit i en svensk frikyrka och sett överrepresentationen av utomeuropeiska invandrare och flyktingar upplever att begreppet tolerans många gånger missbrukas. Men fördomar skapas - och människor trycks ut i främlingskap. Religion har blivit grunden för den nya moralpaniken.

Samtidigt gäller det att se på alla exempel av god integration. Bristen på moskéer i Sverige beror inte på islamofobi, utan finansieringsproblem. Växjö är därvidlag ett exempel. Jämförelser mellan islamofobi och 1930-talets antisemitism haltar. Inte minst eftersom huvuddelen av Europas muslimer lämnat förtryckande hemländer och anlänt till ett Europa som tillämpat en uppenbart generös invandringspolitik. Majoritetssamhällets traditionella institutioner; folkhögskolor, scoutförbund och friskolor har öppnats för muslimska organisationer. Ibland har majoritetssamhället till och med gått för långt, som när statliga imamutbildningar diskuterats. Det är förslag som grundats i låga kunskaper och medvetenhet om religion i allmänhet och islam i synnerhet. Och till sammanhanget hör också problem i de mer etablerade muslimska församlingarna i Sverige. Det är visserligen bisatt att församlingar ska känna sig tvingade till att ta avstånd från terrorhandlingar, men med hänsyn till tidigare antisionistisk och antisemitisk propaganda i Södermalmsmoskén ter det sig naturligt att ledningen där nu syns i debatten.

Under det senaste året har flera aktioner vidtagit för att bryta upp och hjälpa unga islamister ut ur våldsbejakande miljöer, på samma sätt som unga nazister och vänsterextremister kan behöva stöd. Men religionen måste också mötas med förståelse i integrationspolitiken. Nya samfundsministerns Stefan Attefalls (KD) arbete för att också möta invandrarsamfund och muslimska företrädare således ett välkommet initiativ.