Investeringar en vinst för välfärden
Alla försöker hitta sitt förhållningssätt till privata välfärdsföretag. Även om de allra flesta friskolor är utpräglade småföretag med små vinstmarginaler, varav det mesta återinvesteras i verksamheten, bidrar Lagen om offentlig upphandling, LOU, till en koncentration på marknaden. Det hävdar åtminstone branschorganisationen Famna, som verkar för tillväxt av vård utan vinstsyfte (Dagens Samhälle 25). Det gör det svårt för idéburna organisationer och mindre företag att konkurrera med kapitalstarka koncerner.
Det finns andra vägar att pröva än att spärra möjligheter att göra vinst. Men frågan är laddad, vilket inte minst Socialdemokraterna är medvetna om. Trycket är hårt i väljaropinionen, något även de borgerliga partierna upplever. Nästan två tredjedelar av de borgerliga väljarna anser att vinster i privat skattefinansierad välfärd ska återinvesteras i verksamheten. Bara 12 procent av samtliga väljare anser att vinstuttag ska vara tillåtet, enligt en opinionsmätning genomförd av Novus och som Svt:s Rapport tagit del av.
Men som man frågar får man svar, som det heter. Ställ frågan om det är rimligt med avkastning på insatt kapital, och svaret lär bli ett helt annat. De flesta är bekanta med eget sparande, det vill säga investeringar, i fonder eller i andra former.
Branschorganisationen Almega har låtit granska årsredovisningarna mellan 2006 och 2010 i de tio största friskolekoncernerna. Bilden som träder fram är en helt annan än den vi är vana att möta i den offentliga debatten och nyhetsrapporteringen. Bolagen har fört in mer pengar i verksamheten än vad de delat ut i vinst. Den sammanlagda vinsten var under perioden 817 miljoner kronor, medan investeringarna var hela 2,4 miljarder kronor.
Ett vinstförbud, som Socialdemokraterna överväger, skulle kunna innebära slutet för de 14 000 privata företag som är verksamma inom vård, skola och omsorg. 180 000 anställda skulle beröras. Med ett vinstförbud skulle det externa kapital som tillförs dessa sektorer, det vill säga investeringarna från ägarna, i stort sett försvinna.
Skulle det gagna kvaliteten och utvecklingen inom välfärden? Skulle det vara samhällsekonomiskt lönsamt? Centrala frågor, som i debatten dessvärre betraktas som perifera.
