Jointen den nya folkölen
George Orwell drev med denna samhällssyn i den dystopiska 1984, där makten begagnade sig av paroller som ”krig är fred” och ”okunnighet är styrka”. I svensk debatt är just nu Orwell ohotad etta som referens. Säg kameraövervakning eller signalspaning och repliken blir Storebrorssamhället.
Det är inte bara maktfullkomligheten i dystopierna som skrämmer oss, det är också de medel som de totalitära regimerna begagnar sig av. Privatlivet och den personliga integriteten upplevs vara hotad även i demokratiskt styrda stater.
I den dystopipåverkade debatten borde dock Aldous Huxley ägnas lite mer uppmärksamhet. I Du sköna nya värld är det drogen ”soma” som håller människorna i schack. Det ständiga drogruset för med sig att man inte ägnar sig åt ansträngande intellektuella aktiviteter, utan i stället enklare nöjen. Drogen används av centralmakten, men innebär i sig ett förtryck. Friheten till droger kan därför sägas vara en frihet till slaveri. Ändå tycks inte drogsamhället avskräcka på samma sätt som övervakningssamhället.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) konstaterar i sin senaste mätning att svenska ungdomar dricker allt mindre alkohol. Men samtidigt har var femte gymnasiekille och nästan var sjätte gymnasietjej provat cannabis. Enligt Sveriges radio uppger mellan 70 och 80 procent av ungdomarna som skrivs in på mottagningen Maria ungdom i Stockholm att deras huvuddrog är cannabis. För tio år sedan var det alkohol. Narkotikapolisen i Stockholm talar om jointen som en ny folköl.
Erfarenheten från Maria ungdom är att närvarande föräldrar, eller motsvarande, som har en bra relation till sina barn skyddar. Lägesbilden över ungdomars drogvanor säger också något om en vuxenvärld som sviker, genom att inte bry sig. Narkotikan finns i såväl socioekonomiskt utsatta som välbärgade områden.
Om upptagna föräldrar är ett av problemen finner vi en annan problematik i skolan, vilket Svenska narkotikapolisföreningen upplyste om i SNPF-tidningen 3/2013. Föreningens vice ordförande Anders Stolpe beskriver hur narkotikaproblemen av vissa tas på allvar, men ofta undviks. Ett alltför vanligt förhållningssätt är att polisen larmas om narkotikaproblem i slutet av ett läsår. Något som får till följd att polisen inte hinner göra några insatser innan eleverna skingrats för sommaren. På så sätt undgår man ett dåligt rykte, och en risk för minskade intäkter vilket blir följden om föräldrar tar med sig sina barn och därmed också skolpengen till en annan skola.
Konkurrens och valfrihet är i grunden positiva inslag i välfärden. Men det måste också finnas en medvetenhet om oönskade effekter av ett pengsystem i offentligt finansierade verksamheter.
Om arbetet mot narkotika hindras av ekonomiskt taktiska skäl i skolan har såväl folkhälsominister Maria Larsson (KD) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) en utmaning framför sig. Är jointen den nya folkölen har vi större problem att hantera än dåliga skolresultat.
