Jordbruket tyngs av regelbörda
Att producera mjölk är ingen enkel uppgift för en bonde. 53 regelverk och 124 informationskrav skall följas enligt uppgifter från Lantbrukarnas riksförbund. Och för grisproduktion gäller 33 regelverk och 90 stycken informationskrav. Lättare blir det inte heller. Under det senaste åren har Jordbruksverket kommit med 141 nya föreskrifter, medan endast 13 tagits bort. Till detta kommer det ständiga hotet från Djurskyddsmyndigheten som med sällan skådad frenesi pläderar för det ena förbudet efter det andra. Ofta glöms jordbruket bort när näringslivets förutsättningar diskuteras. På något sätt räknas lantbrukarna inte som riktiga företagare. Jordbrukspolitiken är den främsta boven i dramat. Subventioner och stöd - nationella och internationell - har medfört att utbud och efterfrågan inte styrt verksamheten. Den egna jordbrukskorporationen har också tidigare haft svårt att tänka i termer av innovationer och entreprenörskap. Det var inte bara utländska företags prispolitik som fick svenskarna att äta franskimporterad youghurt och ost utan också stora företags lyckade exploatering av en marknad där producenterna präglades av passivitet.
Nu tänker LRF annorlunda. På några år har gnällstämpeln över näringen försvunnit och satsningarna handlar om ledarskap och tillväxt. Efterfrågan på jordbruksprodukter som kött växer faktiskt också ständigt, vegetariantrenden till trots. Nya trender möjliggör också omläggning och expansion: Kaffe utan mjölk är otänkbart för unga trendiga storstadsbor. En fredagsmiddag utan ostbricka är långtifrån komplett. Lamm som tidigare märkligt nog inte var gångbart hos svenska konsumenter är nu populärt som bjudmat. Vi lär inte äta mindre utan snarare mer. Men jordbrukssektorn är inget undantag från det som en gång fick namnet ”Krångelsverige”. Det är en vardag av blanketter, regelinflation och ständiga och återkommande kontroller av en rad olika myndigheter. Nuteks beräkningar som talar om att administrationen kostar jordbrukarna en miljard kronor per år.LRF uppskattar själva kostnaden till fyra miljarder. För det lilla lantbruket är det fråga om merarbete och kostnader som hotar den där lilla marginalen som är så nödvändig för överlevnad och framtid. Tusenkonstnären skall inte bara vara expert på grödor, traktorer och djur - utan skall också vara insatt i alla de 53 regelverken för mjölkproduktion liksom bokföring, och ett alltmera komplicerat skattesystem. Eftermiddagar och kvällar ägnas enligt LRF åt journalföring, bokföring och miljörapportering. Begreppet månskensbonde får en ny innebörd.
Men även stora företag - som ranchen i Revingehed - hotas till sin existens när Djurskyddsmyndigheten gör rigida bedömningar av regelverken - i motsats till i stort sett alla andra experter. Stor som liten, alla har de en regelbörda att bära. Skall jordbrukssubventionerna bromsas och rullas tillbaka krävs att jordbruket också för förutsättningar att stå mer på egna ben. och dte gäller även andra företagarnäringar än jordbruket.
