Kärnfriskt i Växjö
Utan extraordinära statsbidrag hade kommunen, liksom många andra kommuner, gjort ett negativt resultat i år. Skattekraften har backat marginellt och hålls även här upp av statliga åtgärder som korttidspermitteringar och generösare a-kassa för att hålla ekonomin igång. Utan dessa åtgärder hade känslan av normalitet inte infunnit sig under tisdagens presskonferens där budgeten presenterades.
De två stora satsningar som görs är dels på skolan och dels på omsorgen. Man vill ta fram trainee-tjänster för att knyta lärarstudenter från Linnéuniversitetet till kommunen redan innan examen. Man vill till hösten 2022 ta fram spetsutbildningar med nationell rekryteringsbas på gymnasienivå och man skall ta fram en åtgärdsplan för att motverka skolsegregation.
Man får dock tro att den större delen av de femtiofem miljoner kronor som satsas kommer att gå till att bygga nya skolor. Gunnar Nordmark (L), som presenterade satsningarna sade att man med nuvarande folkökning i kommunen kommer behöva anlägga en ny skola eller förskola per år under överskådlig framtid. Det är högt tempo och det lär bli en utmaning att hålla kvalitén på utbildningen jämn och hög med konstanta nyetableringar. Nordmarks ord om att barnen lärande är skolans huvudsak blir förhoppningsvis vägledande.
Rekryteringar är ett återkommande problem. Det gäller inte bara i skolan utan även i andra delar av kommunens verksamhet. Orsaken är delvis geografisk. Den inflyttning som sker till Växjö kommer huvudsakligen från närliggande kommuner. Samma mönster finns för hela sydöstra Sverige: om de som bor här inte ser till att utbilda sig till rätt saker och skapa arbetstillfällen kommer inte mycket att hända. Upplägget med traineetjänster för lärarstudenter borde innebära att fler stannar kvar längre efter studier.
Omsorgen kommer att få ungefär lika stora tillskott som skolorna. Det handlar om satsningar på att lyfta kompetensen bland personalen och om att försöka få till regelbunden läkarkontakt för alla över åttiofem. Det senare som ett sätt att närma sig frågan om att anställa läkare hos kommunen.
Det blågröna styret vill också satsa på Växjös landsbygd. Man avsätter medel för att att få till verksamhetsmark och bostadsbyggande på andra orter i kommunen samt pendelparkeringar i Växjö. Det finns utmaningar i att ha en kommun med så olika förutsättningar, men alternativet är inte lockande. Göteborgs stad har stora problem just för att det finns så liten variation av bostäder och prisnivåer. Nästan alla familjer med två barn och två heltidsjobb bor i kranskommuner.
Trots att budgeten presenterades digitalt får satsningarna ändå beskrivas som välkommet normala. De sparbeting som också finns i budgeten (statsstöden börjar trappas ned från och med nästa år) gällde främst interna tjänster hos kommunen. Det är trots allt imponerande att lyckas förmedla känslan av normalitet i dessa svåra tider.
