Annons

Kommuner i knipa

Det ekonomiska läget för svenska kommuner oroar, förra året gick var fjärde med underskott.
Publicerad 17 augusti 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Växjö beslutade tidigare i somras om en tuff budget som drabbade den offentligt finansierade kulturen och fick en erfaren chef inom tekniska förvaltningen att säga upp sig. Men den innebar att man slapp höja skatten. Även oppositionen kunde erkänna att det var en rimlig budget under förutsättningarna.

Det socialdemokratiska kommunalrådet Malin Lauber kommenterade budgeten i samband med beslutet: ”Nej, det måste vi ändå ge den blågröna majoriteten, de har satt välfärden först och de börjar med att prata om kärnverksamheten. Det ser jag som positivt. Nu är det kärvare tider och vi kommer att behöva samarbeta”

Annons

Ytterligare ett exempel på blocköverskridande förståelse gavs i en debattartikel publicerad tidigare den här veckan. Det var kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje (M) som tillsammans med tre politiker med motsvarande befattning men varierande partifärg i Luleå, Göteborg och Leksand som tillsammans med VD:n för Företagarna Günther Mårder förklarade småföretagarnas betydelse för kommunernas ekonomi. De kunde meddela att många kommuners ekonomi får mer än hälften av sina skatteintäkter från företag med färre än femtio anställda, och att skattehöjningar snabbt slår mot dessa mindre företag.

De varnade också för att fyrtio kommuner står inför så stora underskott att de lär tvingas höja skatten under nästa år. Det skulle innebära den största höjningen sedan finanskrisen 2008. Regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna gått kommit fram till att öka bidragen till kommunerna med fem miljarder kronor årligen. Det kommer att underlätta till viss del men ändå innebära ett förväntat underskott på tjugo miljarder kronor.

Det sämre ekonomiska läget beror till viss del på förändrade välfärdsbehov till följd av den snabba befolkningstillväxten. Nyanlända står längre från arbetsmarknaden men har samma, eller större behov av välfärd än genomsnittet.

Det kommer att sätta press på kommunpolitiker som kommer att tvingas till svåra avvägningar jämfört med om ekonomierna växer. I Växjö innebar det ett smärtsamt slag mot flera omtyckta kulturinstitutioner. Det är tufft, men det är bådar gott att det finns en politisk samsyn kring situationens allvar.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons