Korrekt i Kulturrådet
Det är inte ofta som Kulturrådets ledamöter uppmärksammats. Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth har dock lyckats att skapa debatt om rådets sammansättning en andra gång. Första gången var det när IT-entreprenören Johan Staël von Holstein som utnämndes till rådet, vilket överskuggade att borgerligt akademiska Mats Svegfors då tillsattes som ordförande. Han bytte sedan plats med Sveriges Radiochefen Kerstin Brunnberg. von Holsteins uttalanden "Hellre hiphop och graffiti än opera" och "kultureliten i Sverige diskuterar alldeles för mycket poesi i stället för hiphop" reste frågan om utnämningen.
Det gick inte särskilt bra för Staël von Holstein som senare lämnade styrelsen. Resultatet var främst att moderaternas kulturpolitiska ambitioner kritiserades, utan att någon diskussion om alternativ finansiering eller kulturellt entreprenörskap initierades.
Nu diskuteras utnämningen av Martin Borgs, tidigare lobbyist, moderat pressekreterare och numrera dokumentärfilmare, till myndigheten. På Aftonbladets kultursidor ifrågasätts varför en "högermänniska" får uppdraget.
Att konstnären bakom bland annat bronskvinnorna i Växjö, Marianne Lindberg de Geer, som suttit i rådet haft en vänsterprofil verkar inte bekymra. "Det är intressant att erfara hur högern i Sverige använder DDR som modell för sin politik", skrev hon för en tid sedan. Det är uppenbarligen skillnad på åsikter och åsikter.
Felet med utnämningen av Staël von Holstein var inte vad han röstar på utan ointresset för kultur. Ledamöterna i kulturrådet måste utses utifrån vad de kan bidra med i myndighetsstyrelsen. Hur Martin Borgs i sak ser på skattefinansierad kultur är möjligen oklart och väcker frågor för uppdraget, men som dokumentärfilmare har han visat dokumenterbara färdigheter, vilket kan komma väl till pass i rådet.
"Regeringen vill få in nyliberaler i rådet", skriver Aftonbladet Kultur och citeras (o)gillande i DN. Brunnberg (och tidigare Svegfors) lär dock inte ha förts in i den kategorin.
