Kronoberg klarar sig trots flyttar
Statistiska Centralbyrån har gått igenom inrikes flyttmönster under perioden 2002 till 2021 och Kronoberg är ett av få län som haft nettoutflyttning samtliga år under denna period. Det innebär att befolkningen minskar och att politiker i området måste kunna hantera det. Investeringar måste var hållbara inte bara nu, utan även om fem år när befolkningen och skatteunderlaget är mindre. Det är en utmaning för allt från skolförvaltning till hemtjänst.
Men hur mycket säger länsgränserna om hur det är att leva i Kronoberg? Vi vet att mycket av inflyttningen till Växjö kommer från andra kommuner i länet, i centralorten måste man istället räkna med att befolkningen ökar. Växjö är en kommun med både en stor stad och ganska mycket landsbygd.
Lammhult, Braås, Ingelstad är orter som måste fungera, men som till stor del finansieras av Växjöbornas skattemedel. Det är en ovanlig situation, men bättre än den som finns i extremfallet Göteborg. Där är stadsgränserna skarpa och en mycket stor andel av pendlingen sker från kranskommuner. Småbarnsfamiljer med två löner är en viktig grupp skattebetalare, och i Växjö kommun finns fler möjligheter för dem att hitta ett boende i rätt storlek och prisnivå än i städer med snäva kommungränser.
Borde man då inte göra något åt utflyttningen? Det är inte säkert. Kommunal service skall förstås hållas på en någorlunda jämlik nivå, man skall kunna leva i hela Sverige. Men det är mycket krävande att bita sig fast i en by där det saknas förutsättningar, särskilt om man har färdigheter som skulle kunna komma till användning någon annan stans.
Statistik från skogsstyrelsen tyder på att det pågår en långsam rationalisering av skogsbruket där de som äger från hundra hektar ökar något. Samtidigt som två tredjedelar av ägarna i Kronoberg bor i samma kommun som de har sin skog. De flesta ägarskiften sker mellan personer i bygden, och det ger förbättrade förutsättningar för den som bor kvar.
Kronoberg är det län i Sverige som har störst andel av sin ekonomi från exportföretag. Det beror delvis på en stark företagartradition, men också på en ovanligt liten statlig närvaro. Utlokaliseringen av statliga tjänster, som är en nationell strategi, går inte så bra och har inte gjort några större avtryck i Kronoberg. Jönköping och Karlstad är exempel på städer som blommat upp som center för statliga myndigheter efter nittiotalets regementesnedläggningar. Det har ritat om kartan för svenska residensstäder.
Linnéuniversitetet har inneburit att unga stannar något längre i länet, men efter fullgjord utbildning flyttar många härifrån. Kanske hänger det också ihop med ekonomin: exportföretag söker ofta likartade kompetenser och är känsliga för globala trender. Statliga myndigheter söker ofta bredare grupper och agerar utifrån andra perspektiv än näringslivets.
Som konstaterades redan i den parlamentariska landsbygdskommittén 2017 måste Sverige sydost om E4:an se till att stå på egna fötter, man får inget gratis. Men så har det väl egentligen alltid varit i denna landsända.
