Kvantitet före kvalité igen

Sverige har under en förhållandevis kort tidsperiod snabbt byggt ut högskolorna. Men mycket av utbyggnaden har varit underfinansierad. Man har skapat fler studieplatser, men samtidigt har pengarna per elev blivit mindre.

Det var en utveckling som alliansen bröt med. Regeringen har inte slutat att satsa på högskolan, men man har höjt pengen per elev, i stället för att bara utöka antalet platser.

Man kan fråga sig vilken kvalité på utbildningarna Socialdemokraterna får för dryga två miljarder om året. När man utökar antalet studerande går en stor del till studiemedel. Om 17 500 platser ska till kommer långt ifrån alla att kunna vara av någon dyrare typ.

Socialdemokraterna verkar ha varit förberedda kritik om att man urvattnar högskolan. Därför hade man i sitt förslag med en brasklapp i form om en miljard som ska satsas på kvalité på lärarutbildningarna och inom humaniora. Två områden där vi vet att det finns stora brister.

Problemet är bara att en miljard utspritt på fyra år inte kommer göra någon större skillnad. Pengarna räcker inte.

Det är svårt att på kommando höja kvalitén på undervisning. Bara för att institutionerna under alliansen har fått mer pengar har det inte alltid inneburit att man vetat hur man ska åstadkomma kvalitetshöjningen. Att ha råd är inte detsamma som att kunna implementera.

Hittills har kvalitetsarbetet ofta kretsat kring internationalisering och mätbara effekter som antal publiceringar. Det har gjort att forskning fått högre status, samtidigt som undervisning fått mindre status och ofta genomförs av doktorander eller andra mer juniora högskolelärare.

Det är intressant att svenska högskolor har försökt jämföra sig med amerikanska universitet i till exempel internationella publiceringar, men utan att man har försökt att jämföra sig saker som lärarledd tid på grundkurser. Att öka kvalitén i undervisningen skulle kräva ett omdanande arbete som både skulle ta tid och kosta pengar.

Om Socialdemokraterna menade allvar med att stärka kvalitén inom den svenska högskolan borde de ha tagit hela sin satsning, om 2,3 miljarder per år, och lagt på att stärka i undervisningen.

Men i stället satsar man alltså på att återigen bygga ut antalet platser. Därför måste man nog sluta sig till att Socialdemokraternas förslag främst handlar om att minska arbetslöshetsstatistiken, och inte om att stärka högskolan.