Landsorten förlorar på nystartzoner

Syftet med nystartszoner är att flytta jobb till utsatta områden. Ibland sägs det också kunna skapa nya jobb.

Centerledaren Annie Lööf och riksdagsledamoten Johans Linander (C) lyfter frågan i onsdagens Kvällsposten. Priset för utanförskap i form av mänskligt lidande och kostnader för samhället är inte acceptabelt, menar de. Därför krävs det nystartzoner.

Det är symptomatiskt för det nya Centerpartiet att landsortsdimensionen är frånvarande. Uppvidinge, Högsby och Hultsfred, som redan skrivit till regeringen och anmält sitt intresse, finns inte med på kartan. Hoppet lär också vändas i förtvivlan i de små orterna när de inser vad reformen innebär. En tredjedel av jobben i de brittiska nystartszonerna kom från industrin. Det handlar om företag som omlokaliserar sig, för att dra fördel av de lägre skatterna och arbetsgivaravgifterna. Företag som inte bara flyttat till en plats, utan också från andra platser. Exempelvis mindre orter som i dag är beroende av industrijobb.

Vinnarna är regioner som redan i dag utmärks av tillväxt, det vill säga Stockholm, Malmö och Göteborg. Det är i och kring dessa städer nystartszonerna kan bli aktuella. I segregerade områden med hög arbetslöshet och sociala problem.

Det finns fördelar med nystartszoner. Det pekar Yves Zenou, nationalekonom vid Stockholms universitet, på en den intressanta antologin Från utsatt till utmärkt område (Fores). Reformen skapar inte bara jobb, utan också goda förebilder och sociala normer. Något som inte minst är av betydelse för ungdomar och arbetslösa. Men samtidigt visar forskningen på att effekterna är kortsiktiga. När Lööf och Linander nämner exempel från Frankrike, att 50 000 jobb skapats årligen i områden som berör 800 000 människor, bör det noteras av det varit under en begränsad period och till en relativt stor kostnad för staten. Zenous genomgång av forskningen visar i själva verket på en låg påverkan vad gäller sysselsättning och arbetslöshet.

Det finns en längtan inom politiken efter de stora samhällsomdanande reformerna. Nu knyts förhoppningarna till nystartszoner. Men resultatet kan bli att vi förstärker den negativa bilden av invandrare som en grupp i behov av stöd för att klara sig. Något som ytterligare försvårar för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Och är det verkligen ett problem att invandrare som får jobb flyttar från de så kallade utanförskapsområdena, som man gör i dag? Om vi med ekonomiska styrmedel strävar efter att hålla kvar invandrare i samma område motverkas knappast segregationen.

Välfärdsforskaren Andreas Bergh, som medverkar i antologin, sammanfattar problematiken: Om målet är en arbetsmarknad med hög rörlighet, fri från diskriminering och utan strukturella problem för outsiders såsom utlandsfödda och ungdomar, är det svårt att se geografiska särregler som de första stegen i rätt riktning.