Annons

Läraren bäst i klassen

Konkurrens mellan skolor, valfrihet och fler utförare har varit det centrala inslaget i förnyelsen av den svenska skolan. Friskolereformen är också unik i ett internationellt sammanhang. Men den är inte svaret på alla problem. Förslaget om lärarlegitimation kan möjligen ses som en återgång till centralstyrning av skolan, men kompletterat med andra åtgärder kan den stärka både bildning och kvalitet i klassrummen.
Ledare • Publicerad 19 oktober 2010

Det har varit en långvarig fokusering på formfrågor i svensk skoldebatt, från både regeringspartier som opposition. Frågan om huvudmannaskap är också långtifrån oviktig. Med fristående skolor har de kommunala utmanats och vässats. Men kvalitet och resultat kan inte bara skapas i ett valfrihetssystem där föräldrar och elever antas välja bort sämre skolor, riktlinjer och kontroll är grundläggande i ett skolsystem där också skattebetalarna står för notan. Valfriheten är också för en och annan en chimär. Skolsystemet kan inte betygssättas utifrån de främsta skolorna, utan också utifrån alla elevers möjligheter att nå högre kunskapsmål.

Innehållsfrågorna må ha varit mindre omdebatterade än formfrågorna där också den eviga diskussionen om skolan ska föras över till staten från kommunerna ingår, men de är minst lika betydelsefulla. Här ingår också den proposition om lärarlegitimation som presenterades i går. Det är som alltid lätt att hitta invändningar mot reformambitioner. Det måste inte vara fel att lärare har olika specialkunskaper, bakgrunder och för att använda det trendiga ordet erfarenheter. Den legitimation som ger den ena en säkrare karriär, stänger dörren för andra oberoende av skicklighet och lämplighet i övrigt.

Men det går inte att komma från att läraryrkets förlorade status är en av skolans allra största problem i dag, kanske inte så konstigt i ett samhälle där kunskapsbegrepp kritiseras och där formella meriter inte alls har samma tyngd som tidigare. Statussänkningen avspeglas på lönerna där svenska lärare tjänar betydligt sämre än kollegorna i jämförbara europeiska länder. När lektorat och forskning sparats bort från högstadier och gymnasier har spetskompetens och koppling till högre utbildning försvunnit. Så blir ett samhällsbärande yrke långsamt allt mindre attraktivt. Med legitimationer, är i vart fall fackens tanke, stärks dess roll i framtida löneförhandlingar. Men än viktigare är sannolikt att kommuner tvingas erbjuda vidareutbildningar till dagens obehöriga lärare och att kunskapsstandarden höjs på lektionerna. Ty ett rimligt krav är faktiskt att läraren är bäst i klassen.

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons