Efter ett halvt sekels experimenterande med skolan är man nu framme vid ett förslag om en auktorisation av lärarna. Yrket är milt uttryckt i behov av ett uppsving. På fyrtio år har lärarna halverat sin köpkraft, tappat sin sociala status i samhället och avtvingats sin auktoritära ställning i klassrummet. Det ska vi till viss del vara glada över. Linjalerna används i dag som de är tänkta att användas. Samtidigt lever vi i ett samhälle där skolans roll som motpol till både socialt och kulturellt nedbrytande krafter är svag, om ens befintlig. Närmare hälften av alla lärare uppger att de varje dag måste ägna betydande tid åt att skapa trygghet och studiero i klassrummet. Mer än hälften av lärarna vet inte ens hur de får agera mot stökiga elever. Enligt en mätning från Sifo förra året uppger var fjärde student på lärarutbildningen att de inte kan lära barnen läsa, räkna och skriva.
Den auktoritära skolan ska inte se ut som den gjorde på 1950-talet med skamvrå och smäll på fingrarna. Däremot måste lärarna återta rollen som auktoriteter, både som kunskapsförmedlare och som etiska vägledare. Detta löser man inte genom att legitimera lärare som utexamineras från en undermålig utbildning. Att vara lärare är dessutom något man kan ha mer eller mindre naturlig fallenhet för. Vid en eventuell auktorisation bör man därför också ta hänsyn till kompetens som ligger utanför en formell lärarutbildning. En person med lång erfarenhet av att driva företag kan vara lysande i rollen som lärare i företagsekonomi. En journalist kan kombinera skrivövningar och samhällskunskap. VVS-tekniker, ingenjörer, officerare är andra yrkesgrupper som kan göra nytta i skolan. Nu ska de försvinna. Man ska inte släpa in folk från "trottoaren", som Metta Fjelkner ger uttryck för. Hon är ordförande i Lärarnas Riksförbund och har länge kämpat för en lärarlegitimation. Trottoarmänniskorna ska bort och skolminister Ibrahim Baylan håller upp dörren. Han säger att det handlar om en kvalitetssäkring, men passar på att rikta udden mot landets friskolor vars andel av obehöriga lärare är större än bland de kommunala. Men oavsett hur mycket Baylan än ogillar friskolor kan han faktiskt inte bevisa att elever från kommunala skolor gör bättre ifrån sig. Det tycks snarare vara precis tvärtom. Det var det Skolverket visade i sin omfattande rapport som under märkliga omständigheter (läs samtal från regeringskansliet) ogiltigförklarades. Därför är kopplingen mellan andelen behöriga lärare och studieresultat inte helt klockren.
Att satsa mer på lärarnas kunskap och auktoritet är bra. Men det vore förödande om en examina från dagens undermåliga utbildning fick utgöra det enda kravet för att bli legitimerad lärare.
Marcus Svensson
marcus.svensson@smp.se
0470-77 06 03
