Annons

Låt inte trenden explodera, tack

Natten till onsdags skedde en explosion i Kista i Stockholm, som påverkade tre våningar av en kontorsfastighet. Ett dygn tidigare inträffade en explosion på en restaurang på Södermalm, bara några kilometer bort. Hittills under 2023, där knappt en månad av året gått, har sju sprängdåd ägt rum. Efter en temporär nedgång under pandemin verkar sprängdåden återigen öka. Detta är oroande.
Ledare • Publicerad 19 januari 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Under 2022 ägde 90 sprängningar rum, jämfört med 79 stycken 2021. Under pandemin minskade dåden från 133 stycken 2019, men som sagt har utvecklingen på senare tid återigen börjat gå åt fel håll igen.

Det som är särskilt oroväckande med sprängningarna, utöver faran i sig, är att de är svårlösta. År 2020 rapporterade SVT (2/2 2020) att bara runt en av tio sprängningar det föregående året hade resulterat i åtal. Detta beror dels på att bevisläget är besvärligt då mycket av själva bevismaterialet sprängs, och dels på grund av att brotten ofta planerats långt i förhand. Gärningsmännen är sällan på plats när detonationen väl sker. Dessutom är flertal olika personer involverade på flera olika led.

Annons

I en intervju med Svenska Dagbladet (21/9 2022) lyfte Patrik Isacsson, som är polisområdeschef i Skåne, att kriminella gäng stod bakom de flesta explosionerna.

”Barn ska inte behöva akta fötterna för splitter på gatan från den senaste detonationen”

Motivet kan vara att driva in skulder, markera mot vad man upplever är “kränkningar” och utpressa varandra. Även maktkamper, särskilt kring narkotikahandeln, är en drivkraft bakom sprängningarna.

Att sprängdåden inte blir uppklarade medför risken att våldet eskalerar ännu mer, då gärningsmännen inte identifieras och lagförs. Våldsspiralen förvärras, och läget blir ännu svårare att ta itu med senare. Enligt Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, är Sverige ett av de värst drabbade länderna i Europa inte bara när det kommer till skjutvapenvåld, utan även just sprängningar.

Foto: Anders Wiklund/TT

Det är tydligt att effekterna av den infekterade kriminaliteten skvätter över på många sätt, och på många håll. Sprängningarna är ett av flera exempel på detta. Så länge man inte får kontroll över eländet lär det riskera att fortsätta gå åt fel håll. Och riskerna med detta är illavarslande.

Det som borde väcka människor på morgnarna är fågelkvitter eller den klatschiga melodin från mobilens väckarklocka. Inte ljudet av explosioner. Barn ska inte behöva akta fötterna för splitter på gatan från den senaste detonationen. Oskyldiga förbipasserade ska inte behöva oroa sig för att råka vara på fel plats vid fel tidpunkt. Nyhetsnotiser om sprängningar ska inte avlösa varandra med bara några dagars mellanrum.

Sprängningar ska helt enkelt inte bli del av vardagen. Att få ned dem och verka för en högre uppklarning av sprängdåd borde därför vara högt upp på prioriteringslistan politikåret 2023.

Evin BadrniyaSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons